En novemberdag för ett drygt år sedan hade jag en liten novembertext av Peter Bichsel här. Idag är det en snödag, så jag vill passa på att läsa en snötext av samme författare, men först lite snö:
Erklärung
Am Morgen lag Schnee.
Man hätte sich freuen können. Man hätte Schneehütten bauen können oder Schneemänner, man hätte sie als Wächter vor dem Haus getürmt.
Der Schnee ist tröstlich, das ist alles, was er ist – und er halte varm, sagt man, wenn man sich in ihn eingrabe.
Aber er dringt in die Schuhe, blockiert die Autos, bringt Eisenbahnen zum Entgleisen und macht entlegene Dörfer einsam.
På svenska blir det ungefär så här:
Tillkännagivande
På morgonen låg det snö.
Man hade kunnat glädja sig. Man hade kunnat göra snöhyddor eller snögubbar, man kunde ha ställt upp dem som väktare framför huset.
Snön är trösterik, det är allt den är – och den håller en varm, säger man, om man gräver in sig i den.
Men den tränger in i skorna, blockerar bilarna, får tågen att spåra ur och avskärmar avlägsna byar från världen.
…
Bichsel säger ungefär det jag tänker om snön: Vad bra att jag kan åka skidor idag igen, men egentligen tycker jag det är otäckt att inte se marken.
Sedan kan man förstås applicera den här lilla formeln på allt möjligt annat i tillvaron…
…
Liet annat av Bichsel.
Hej Bodil! Jag har också ett inlägg om snö(gubbe) och en dikt av Sergej Timofejev! 🙂
Hej Lev! Nu har jag tittat. Vad är Sniho Viku? (Kanske är jag trögfattad.)
Man kan grovt översätta ”Snegovik isjtjet svoju SnegoViku” från det ryska originalet som ”Snögubbe söker sin Snögumma” fast Timofejev leker här med ordet ”snegovik” och vår snögubben söker då ”SnegoVika” (SnöVictoria). (”Vika” är förkortningen av ”Victoria”.) 🙂
Tack! Då ska jag försöka läsa om dikten igen. Jag gör alltså så att jag läser olika ”automatöversättningar”: svenska, engelska, tyska, italienska…
Min ukrainske vän försökte läsa Salongen på det sättet.
Man kommer förstås inte särskilt nära det som verkligen står där, men ofta kan man ana vad en text handlar om. Det man också ser är hur – tack och lov – komplicerat och mångbottnat det mänskliga språket är.
På snöbilden ser jag, med fantasins hjälp, en fartygsstäv bortom träden. Kanske har ett spökskepp gått på grund?
Ja, de här snöbilderna och ännu mera den här snöverkligheten förleder en till många fantasifärder.
Hej Bodil!
Kanske kan du ge mig svar på frågan om brevet till Albert Camus (överst i bloggen) finns översatt till svenska.
Vore tacksam för svar.
Med vänlig hälsning
Marlena
Hej Marlena,
på rak arm kan jag inte ge något svar på din fråga, men kanske kan någon av pausträdets läsare klara ut saken. Dessutom kan jag fråga någon mera direkt.
Hej Bodil!
Vilka intressanta ämnen du skriver om. Jag håller på och lär mig binda in böcker och stötte på ordet VÄLSKT band. Och sökte på det och hittade det ni skrivit 5:e dec.
Då slog det mig också att vi har ju resandefolket, som man anser kommer från Valakiet, och att det påstås ha kommit med Karl den tolfte till Sverige. Det påstås också att de skulle vara rester av Djingis Khans ryttartrupper, och därför herdar, dvs ett nomadfolk. Jag håller det för troligt, jag har just läst en mycket intressant bok, ”The Golden Deer of Eurasia.” Och jag ser då också att det bör ha varit det folk som senare blev kallade kelter (keltoi skulle betyda hemlig, vilket syftade på druidernas kunskaper). Germanerna i sin tur omnämns för första gången av romarna. Germanerna var då legosoldater åt kelterna.
Tillbaka till resandefolket, kanske då ett ”keltiskt”, från asien kommande folk. Kelternas Y-DNA visar att de kommer från Asien.
Ursäkta mig, jag glömde.
Jag borde ha nämnt hunnerna i detta sammanhang. De kom ju till Europa någon gång på 400-talet. Djingis Khan på 1300-talet.
Lotte Hedeager från Danmark skriver intressant om hunnerna, det har varit en debatt i Fornvännen, nr 2. Hennes svar kom i nr 4, 2008.
Hej Savonna,
jag sätter in länken till inlägget Välsk här, så att det blir begripligt för andra läsare. Jag ser att det är från den 5.12 2006 och dessutom ser jag, att jag stängt kommentarfunktionen under det inlägget – antagligen ramlade det in en massa spam där en gång i tiden. Jag gissar att det var där du egentligen hade velat kommentera.
PS Bichsel och hans snötext kom visst bort helt och hållet…
Tack, det vore snällt! Camus är ju aktuell igen. 🙂
Tack för en underbar blogg.
Marlena
Kom just på att jag har några underbara citat av Peter Bichsel.
Lägger dem högst upp i
ch-se.blogspot.com
Du kanske redan kände till dem?
Tack för Bichsel-citaten, Marlena!
Jag sätter liv i länken till din blogg, så att fler ta sig dit – mühelos.
Hej Bodil!
Tack det var vänligt av dig. Jag skrev inlägget här för jag tänkte att kanhända du inte tittar tillbaka och ser min kommentar, till 5:e dec. Det blev nog bara ett litet, litet avbrott i er intressanta dialog om Bichsel och om snö?
Jag kommer från norra Skandinavien och har en annan syn på snö än här söderut, var jag nu bor. Alla verkar så trötta redan på snö, utom bönderna som plogar efter varje snöfall…:-)