Blogg

ur Sagan om hästen

Bodil Z 2 kommentarer

Härom dagen mötte vi drottning Kristina här i några av hennes aforismer. Idag får hon rida Sverige-Grållen med Olof Dalins ord:

Blenda var en hurtig flicka och satt så tappert i sadlen, att folket omkring kom hopetals att se därpå, och berömde henne: det tyckte fäntan om; hon klädde sig som en sköldmö och prunkade för åskådarne; alltid skulle Grållen gå i dans under henne: det var intet annat att tala om: hon hängde granna band på honom, bandrosor och tofsar, att han gick hel spansk och begynte liksom tycka om sig själv: därtill kom ock det goda fodret, som, sanningen att säga, var något överflödigt, så att hästen blev smällfet och tämmelig självrådig.

ur Sagan om hästen

Inblick

Bodil Z 6 kommentarer

Från tågfönstret på vägen mot Ljubljana förra helgen fick jag plötsligt en nästan osannolik inblick i ett hem. Ett ögonblick tvekade jag innan jag tog bilden. Får man göra så här? Fast nu när jag tittar på alltsammans – den rostiga hängrännan, kvastarna och skorna utanför dörren, sprickorna och lagningarna runt dörramen, hyllorna därinne, toalettstolen – så tänker jag att så här ser ett vanligt hem ut. Detta är en bild av den mänskliga tillvaron på jorden. Vi strävar år efter år mot förfallet och lyckas ibland för en stund att hålla det tillbaka. Och just här – på bilden – lyser solen över taket och grönskan runt omkring.

°°

PS I Salongen finns nytt att läsa.

Till och från Ljubljana

Bodil Z 8 kommentarer

En tågresa från Zagreb till Ljubljana är till stora delar en färd utmed Sava. Det finns ett ställe strax före en ”brant” flodkrök som på ett alldeles särskilt sätt lockar mig att ta fram kameran. Jag tror att den här platsen befinner sig någonstans i närheten av det lilla samhället Sevnica, möjligen mellan Sevnica och Zidani Most, där spåren delar sig och för vidare antingen mot Ljubljana eller mot Maribor.

Förmiddag i slutet av april:

Samma dag i kvällningen:

PS Kanske kan man göra ett slags litteraturquiz av titeln till det här inlägget…

Drottning Kristina – aforismer

Bodil Z 6 kommentarer

Låt oss avnjuta några av drottning Kristinas (1626-1689) aforismer:

Människor är varken dumma eller onda för att de fötts i ett visst land och inte heller för att de har ett visst yrke. De är dumma och onda uteslutande därför att de är människor.

Hur människan än maskerar sig, bär hon överallt med sig sina svagheter och drifter; man blir inte fri från dem, för att man ändrar uppsyn eller dräkt. Man är alltid densamma, och tror man att man blir bättre, blir man bara sämre.

Det finns folk som är så dumma att de gör sig till slavar och martyrer under sina kläder och modet. [Man blir mycket olycklig, om man är fullt sysselsatt i sitt liv endast då man sköter kam och spegel.]

Det finns egenskaper och yrken som man prisar och uppskattar, trots att man aldrig skulle vilja äga dem.

Om djuren hade talets gåva, skulle de kanske låta oss förstå, att de är mindre djuriska än vi själva.

Man bör säga sanningen, men alla sanningar böra icke sägas.

Man byter tjuvar, när man byter ministrar.

Förtjänsten utgör ofta det största hindret för en människas framgång. Jag vet sådana som skulle ha varit påvar, om de icke varit stora personligheter.

Ett rikes hela välgång och ära beror av ungdomens fostran.

Smickret framställer furstarna sådana de borde vara.