Låt oss avnjuta några av drottning Kristinas (1626-1689) aforismer:
Människor är varken dumma eller onda för att de fötts i ett visst land och inte heller för att de har ett visst yrke. De är dumma och onda uteslutande därför att de är människor.
Hur människan än maskerar sig, bär hon överallt med sig sina svagheter och drifter; man blir inte fri från dem, för att man ändrar uppsyn eller dräkt. Man är alltid densamma, och tror man att man blir bättre, blir man bara sämre.
Det finns folk som är så dumma att de gör sig till slavar och martyrer under sina kläder och modet. [Man blir mycket olycklig, om man är fullt sysselsatt i sitt liv endast då man sköter kam och spegel.]
Det finns egenskaper och yrken som man prisar och uppskattar, trots att man aldrig skulle vilja äga dem.
Om djuren hade talets gåva, skulle de kanske låta oss förstå, att de är mindre djuriska än vi själva.
Man bör säga sanningen, men alla sanningar böra icke sägas.
Man byter tjuvar, när man byter ministrar.
Förtjänsten utgör ofta det största hindret för en människas framgång. Jag vet sådana som skulle ha varit påvar, om de icke varit stora personligheter.
Ett rikes hela välgång och ära beror av ungdomens fostran.
Smickret framställer furstarna sådana de borde vara.
Å, så härligt! Har alltid varit förtjust i hennes aforismer. Och hon hade en hel del att säga om äktenskap också.. hur nu det var möjligt.
Mycket trevlig läsning! Också jag tycker om hennes aforismer. En god iakttagare och lyssnare måste hon ha varit, drottning Kristina.
”Man byter tjuvar, när man byter ministrar.”
Det tycker jag var dagens rubrik. Igår var Putin här, i morgon har vi Gazprom på Gotland, och ett halvkriminell fifflare ska köpa loss en del av Saab.
Om jag vore som Kristina skulle jag också fly till ett kloster i Rom.
Hon flydde nog inte till ett kloster, utan till mannen hon förälskat sig i. 🙂
Marlena – Oh, det låter genast mycket roligare!