Blogg

Kulturhus på Samos

Bodil Z 2 kommentarer

På den grekiska ön Samos i den lilla byn Vathi finns sedan en liten tid ett kulturhus – ”Vänföreningen Vathis Kulturhus”. Så här – bland annat – skriver en av föreningens medlemmar om målsättningarna:

Föreningen vill värna om den mycket speciella miljön i Vathi, stödja kulturella aktiviteter på plats eller annorstädes och erbjuda sitt kulturhus för boende och aktiviteter av alla de slag som är förenliga med föreningens vidsynta ideal. Det är möjligt – men jag tvivlar! – att vi inte blir mer än en förening bland andra men vi kan också utvecklas till att bli ett livskraftigt alternativ när det gäller kurser och seminarier, en samordnande kraft på ön och en maktfaktor i utformandet av det nya Övre Vathi. Allt beror på er!

Vathi1

Ett viktigt inslag i verksamheten i huset i Vathi är kurserna som ges där. Här följer beskrivningar av några av dessa:

1900-talets grekiska litteratur:

Kursledare: Fil dr Ann-Margaret Mellberg och författaren Jan Henrik Swahn.
Kursbeskrivning: Den grekiska 1900-talslitteraturen är rik och skiftande. Märkliga episka romaner. Koncentrerade diktsamlingar. Nobelpristagare och avantgardism. Många äldre författare är välkända och älskade i Sverige, men det finns såväl nyare litteratur som många hos oss okända författare att upptäcka.
Ann-Margaret Mellberg har doktorerat i Sverige på 70-talsgenerationens grekiska poeter och är en idealisk ciceron i den grekiska samtidslitteraturen. Jan Henrik Swahn är svensk författare och översättare som översatt många av den grekiska litteraturens främsta namn.
Kursen består i morgonföreläsningar av kursledarna. Egen läsning av förmedlade texter samt diskussioner kring det lästa. En stor emfas läggs vid deltagarnas egna kreativa läsningar och medverkan i diskussionerna. Plats kommer att finnas för läsning på stranden, kulturhistoriska exkursioner och vandringar i naturen.
Kursen kommer att ge deltagarna en djupare inblick i den grekiska litteraturens specifika förutsättningar och uttryck.
Litteratur på svenska och engelska.
Kursavgift: 3 500 kr
Intresseanmälan sänds till: janhenrik.swahn@comhem.se

Skrivarkurs i Vathi:

Kursledare: Författarna Jan Henrik Swahn och Magnus William-Olsson.
Kursbeskrivning: Kursen omfattar såväl poesi som prosa, utifrån deltagarnas egna önskemål. Föreläsningar om litteratur och poetik. Eget skrivande. Gemensamma textdiskussioner. Personlig handledning.
Kursen ger deltagarna stor frihet att själva bestämma sitt sätt att arbeta. Vi betonar lusten i skrivandet, inte tvånget. Det ska kännas roligt och angeläget att följa kursen. För dem som vill finns många möjligheter till umgänge och upptäckter.
Kursen leder till ökad språklig medvetenhet och säkerhet.
Kursledarna är erfarna och etablerade författare, kritiker, översättare och lärare med mycket goda insikter i litterärt skapande.
Kursavgift: 3 500 kr
Intresseanmälan sänds till: janhenrik.swahn@comhem.se

Antik poesi och kultur:

Kursledare: Magnus William-Olsson
Kursbeskrivning: Med utgångspunkt i poeter som Homeros, Sapfo, Alkaios, Archilokos och filosofer som Pytagoras, Herakleitos, Platon och Epikuros tar vi oss an den tidiga grekiska litteraturen och kulturen. Föreläsningar av kursledaren följs av diskussioner kring konkreta texter. I kursen ingår ett besök i Efesos.
Kursen vill väcka lust och skapa förståelse för antikens litteratur och kultur.
Kursavgift: 3 500 kr + ca 1 000 kr för resa till Efesos
Intresseanmälan sänds till: magnusw_o@hotmail.com

•

Jan Henrik Swahn har dessutom berättat för mig att föreningen har täta kontakter med grekerna på ön och att man skapar kulturprogram även i samarbete med dem. Dessutom vill föreningen arbeta över andra kulturgränser. Här finns en länk till kulturhusets hemsida.

Vathi 2

….

….

Som avslutning – lite grekiskt ur pausträdets textflora:

Hölderlin – längtan tillbaka till det klassiska Grekland

Greklands gudar

Vindarnas torn, Hefaisteion och tempelhundarna eller om att återvända

Orfeus

Förtrollad natt

Grekiska – marmorord mot blå grund

Till Akropolis

Zeustemplet

I gränden hos Kavafis

[Att läsa Kavafis]( http://www.bodilzalesky.com/blog/2007/04/19/att-lasa-kavafis/)

[Konstantin Kavafis: Joniskt]( http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/12/11/konstantin-kavafis-joniskt/)

Den olympiske Zeus’ kolonner: Nikitas Rantos

Papegojan

Älgar

Bodil Z 9 kommentarer

Under de varma dagarna här har vi hållit oss ifrån skogen och varit nere vid sjön i stället. Medan vi varit borta har skogens djur liksom fyllt igen hålen efter oss.

Det brakade och knakade i buskarna omkring oss när vi gjorde vårt första återbesök och ute på fältet såg två älgar, som liksom verkade ha området i sitt grepp. Londi gled vid anblicken eller ”anlukten” hastigt in bakom mig och intog sin försiktighetsposition. Har fjolårskalvarna redan vuxit till sig så, funderade jag. Nej, det kan inte vara de, för den ena är mycket större. Det är ju en vuxen älgtjur. Vi har nog nya älgar i våra marker:

1

2

3

4

5

6

PS Jag blir borta härifrån en dag eller två. På återseende!

Elfriede Gerstl – min ihopfällbara skog

Bodil Z 7 kommentarer

Jag har givit mig på det omöjliga igen. Jag försöker översätta dikter. Den här gången har jag valt en dikt ur samlingen ”Neue Wiener Mischung” av Elfriede Gerstl för mitt experimenterande. Rimmen har jag släppt för att slippa snubbla direkt:

mein faltbarer wald

ein zug fährt durch die ewigkeit
es schneit marillen von sommerbäumen
die sonnenbraunen horchen still
auf grillen und anderes getier
gern läg ich in der gartenruh
doch ohne mück und zeck (?)
drum bleib ich weg vom grünen fleck
kaum mach ich meine augen zu
erträume ich mir ferne welten
wenns sein soll auch mit rauhen zelten
mit wälder voll von känguruh

…

min ihopfällbara skog

ett tåg far genom evigheten
det snöar aprikoser från sommarträd
de solbruna lyssnar stilla
till syrsor och andra kryp
gärna skulle jag ligga i trädgårdsron
men utan mygga och utan fästing (?)
därför håller jag mig borta från det gröna
så snart jag sluter mina ögon
drömmer jag om fjärran världar
kanske också med grova tält
med skogar fulla av kängurur

Den här ihopfällbara skogen är väl en syster till pappersträdgården – ett sätt att avskilja det härliga hos naturen från dess faror och äckligheter.

skog

skog2

skog3

Hjärnan, läsning och betyg

Bodil Z 11 kommentarer

Härom dagen fick jag en länk till en intressant artikel av en god vän. Den handlar om hjärnforskaren Martin Ingvar. I artikeln får vi se hans forskning i ett samhällsperspektiv. På några ställen berörs också skolfrågor. Det är främst två saker som Martin Ingvar med utgångspunkt från sina forskningsreslutat vänder sig emot i dagens svenska skola:

Den mest systematiska dumhet han för tillfället känner till är skolans hantering av läsförståelse. Tätt inpå kommer utformningen av betygssystemet.

Beträffande läsinlärning och läsförståelse säger han bland annat följande:

All forskning visar entydigt att det är avgörande för hur det ska gå för en i livet om man kan läsa och skriva och har ett bra språk. Det är nyckeln till all annan kunskap. Samtidigt har Sverige som enda land i västvärlden tagit bort läsmetodik från lärarutbildningarna.

Hjärntekniskt ligger det till så här: Att läsa och skriva är en färdighet som måste tränas upp. En hjärna som tränas i att läsa får efterhand en automatisk färdighet i detta.

Därmed behöver inte tänkandet och minnet belastas med själva läsningen. Först då kan hjärnan ägna sig åt att också förstå en text. Lära sig. Och tänka själv.

I och med att man inte tar hänsyn till detta har man skapat en skola som ensidigt diskriminerar barn som kommer från icke-läsande hem. Och det är oacceptabelt.

Via olika forskningsprojekt har Martin Ingvar funnit en gräns för när en elev får problem med skolan i övrigt. Den som kan läsa fyra–fem ord eller fler utan att staka sig klarar sig.

Vi fann att de som misslyckas i åttan–nian var svaga redan i tvåan och i sexan. Det finns ett direkt samband. I dag är runt femton procent där.

Men vi har också visat att med riktade insatser kan man komma ner till tre procent eftersläntrare. Då är det bara de mest hårdnackade dyslektikerna kvar.

Läsförmågans betydelse har Martin Ingvar och medforskare bland annat dokumenterat med undersökningar av en grupp analfabeter, kvinnor i ett samhälle i Portugal. Där är det tradition att den äldsta dottern inte lär sig läsa utan i stället ägnar livet åt hushållet.

Tester och försök med magnetröntgenkameror visade att analfabeters hjärnor är påtagligt sämre än andras på förståelse, abstrakt tänkande och bildtolkning. Dessutom har de sämre minne.

När det gäller betygen och tidpunkten för de första betygen kan vi läsa det här:

Martin Ingvar fördömer också betygssystemet på hjärnvetenskapliga grunder. Barnen behöver en fungerande återkoppling för att pedagogiken ska fungera.

Dels är förstås lärarens roll viktig. Eleven måste ha en känsla av att det betyder något för läraren om eleven lyckas med något, ett slags socialt kontrakt lärare-elev.

Men också betyg spelar roll – om de kommer tidigt. Betyg först i åttan, som i dag, ger ingen stimulans, snarare en negativ press eftersom det inte varit ett naturligt inslag från tidiga år.

Mäts inlärningssvårigheterna först i åttan har tåget redan gått. Att inte mäta och belöna är med Martin Ingvars ord en ”välvillighetens tyranni” som cementerar elevernas klassbakgrund.

Själv är hjärnprofessorn son till – en hjärnprofessor. Pappan David Ingvar var en av de akademiska Lundaprofilerna, rikskänd bland annat genom tv-programmet ”Fråga Lund”.

Naturligtvis hade jag inte varit där jag är i dag om jag inte haft den bakgrunden. Men mer beroende på inställningen och attityden i mitt barndomshem än pappas jobb.

Här finns hela artikeln.