Blogg

Nattduksbord

Nattduksbord – smaka på det ordet och tänk er att ni just börjat lära er svenska. ”Natt” och ”duk” och ”bord” är redan införlivade i ert ordförråd och då är det väl bara att… nej, det är det inte. Vad är en nattduk? Och varför behöver man ett bord till något som inte finns?

Jag minns det här underliga ordet från barndomen – jag var ju redan tidigt ”förhäxad” av ord. Varje gång jag hörde det försökte jag gripa det i flykten, men det gled alltid undan och fråga ville jag inte, för jag visste ju vad ett nattduksbord var, så vad ville jag egentligen veta? Jag hörde ”nattyggsbord” eller ”nattycksbord” eller ”nattdycksbord” (kunde det vara ett r som fallit bort?) eller ”nattussbord” eller ”nattyxbord” (rätt otäckt) eller ”natthussbord” eller ”natthusbord” eller ”nattyssbord” (lite sjömansaktigt väl) eller…

p1050427
Här finns knappast någon plats för en riktig broderad nattduk och absolut inte för en nattyxa värd namnet.

PS Något om sänglampor…

PPS Plats för länkar till annat som eventuellt skrivs om (sovrums)möbler – eller vad man har på dem:

The Secret Life of Erwin Klipspringer

Sommarens gloriet

Jag har sedan en tid en särskild dragning till ordet och företeelsen ”gloriet”. I Františkovy Lázně (Franzensbad på tyska) fann jag den här sommarens gloriet. Se här:

p1050306

p1050304

En ”gloriet” är – har vi här kommit fram till vid ett tidigare tillfälle – en paviljong eller ett lusthus gärna beläget på en upphöjd plats, men alls inte alltid. Ordet är av romanskt förmodligen spanskt ursprung och det verkar ha en särskild spridning i Centraleuropa: Österrike, Tjeckien, Kroatien…

Här finns en tidigare gloriettext med ett samtal kring ordet:

Gloriet – en gåta

Till och från Luční Bouda

Nästan alla vandrare i de här trakterna gör någon gång ett stopp i eller vid Luční Bouda (Wiesenbaude på tyska). Det är den mest kända av alla ”Bauden” i hela Riesengebirge. Så här står det bland annat i den tyskspråkiga texten på husets hemsida:

Die Wiesenbaude ist nicht nur die grösste und älteste Bergbaude des Riesengebirges, sie ist auch das höchstgelegene Restaurant, mit der Höhe von 1410m ü.d.M.

Och här är hela texen och detta är den engelskspråkiga versionen. Tjeckiska och polska versioner kan den intresserade lätt leta sig fram till.

Den här sommaren besökte vi Luční Bouda två gånger. För den andra vandringen valde vi vägen längs Kozí hřbety (Ziegenrücken/Getryggen). Jag har lagt ut sträckan från Svatý Petr till Luční Bouda med lila stjärnor på kartan här:

p1050424_2
klicka för förstoring

Under hela uppvägen hade vi vänligt halvsoligt väder och allt var lätt och behagligt:

p1050106 p1050119 p1050124

blick längs Getryggen

Uppe på krönet mörknade himlen, men den höll tätt tills vi hann fram:

p1050128 p1050140

Sněžka/Schneekoppe i fonden

p1050141

Så snart vi fått tak över huvudet började regnet vräka ner och det fortsatte timme efter timme och vi åt och drack – öl, soppa, bröd, blåbärsknödel… Till sist bestämde vi oss för att ta oss ner trots regnet:

p1050154

blick bakåt mot Luční Bouda

p1050157

På mängder av ställen bildades det nya bäckar rakt i det gröna:

p1050153 p1050158

Men när vi började gå ner längs Getryggen igen släppte regnet sitt grepp – nästan:

p1050165

Svenskt översättarlexikon

När jag för någon dag sedan letade på nätet efter svenska översättningar av Vítězslav Nezvals texter hittade jag något intressant: ett nytt initiativ som kallar sig Svenskt översättarlexikon.

Här följer ett litet utdrag som presenterar lexikonet och ger en del länkar in i det:

Svenskt översättarlexikon publiceras av Södertörns högskolebibliotek och har utvecklats där under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Tjänsten lanserades i maj 2009. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling, se vidare listan med  planerade artiklar.

Läs om tankarna bakom lexikonet i artikeln Om Svenskt översättarlexikon. För en längre text om lexikonet och översättningshistoria, se Kleberg, Lars (2009), "Att göra översättningar synliga: Om översättningshistoria och databasen Svenskt översättarlexikon" (Ingår i: En bok om böcker och bibliotek: tillägnad Louise Brunes, Erland Jansson (red.), Huddinge: Södertörns högskola, s. 173-186). En första rapport om översättarlexikonet, Svenskt översättarlexikon: Rapport om ett nytt projekt skrevs av Jonas Lembke 2006 och beskriver förarbetet.

PS Om ni undrar hur det här hänger ihop med mitt sökande efter en svensk Nezvalöversättning, så kan jag berättade att lexikonet rymmer en artikel om Erik Lindegren som översättare och att han har översatt Nezvals dikt ”Syrener” – ”Bez u musea na Václavském náměstí” (Syrener vid museet på Wenzelplatsen).