Blogg

Bisak i värmen

Jag står inför en oväntad (liten) utmaning. Det får inte plats fler bilder under pausträdet, inte tills vissa justeringar gjorts i alla fall och detta kan ta tid. Kanske kan jag lura tekniken genom att plocka bort någon onödig bild från förr, men hur lätt är det att veta vad som är onödigt? En annan väg är att jag placerar bilderna på facebook (jag har ju ett vidöppet konto, så det är bara att kliva på) så länge.

Just nu är dagarna sommarvarma här i Zagreb och kvällarna håller kvar värmen länge. När Londi och jag gick längs Lopudska var luften tung av lukten av övermogna druvor. Det största bananståndet verkade vilja sträcka sig över hustaket. Och långt in i natten strömmade den ljumma luften in genom balkongrumsfönstret. Bablje ljeto är mäktig och stor i år.

Fästningen i Sisak

Sisaks fästning Stari Grad (så heter nästan alla fästningar här) som började byggas under 1200-talet, men fick sin triangulära form först på 1500-talet, befinner sig där Kupa mynnar ut i Sava. Runt om finns en lite lätt förvildad park och efter vårens översvämning är fortfarande mycket av marken lerig, så man blir lätt tung om fötterna om man strövar omkring där. Steph, Toma och jag försökte hålla oss till gångvägarna, men Londi gjorde ibland, driven av sin hundnyfikenhet, en avvikelse ut i det geggiga.


”fönster” mot Kupa


Steph går först


försök till helbild av fästningen

Sisak – döende industrier

Så kom vi till Sisak och vi valde att börja med området med de nu till stora delar havererade tunga industrierna, mest stål och kemi har det varit. Något lever ännu men undan för undan läggs industrierna ner och just nu är det ett oljeraffinderi som verkar stå på tur. Arbetslösheten är hög och i stigande men luften blir väl så småningom bättre. Området vi åkte igenom består av stora sönderfallande och söndervittrande industribyggnader av olika slag och de bostadsområden som under jugoslavisk tid byggdes för industriarbetarna alldeles intill fabrikerna. Dessa hyreshus är ännu helt bebodda, men efter vad vi kunde se rör det sig idag om en åldrande befolkning. Mellan husen finns enkla barer och en och annan restaurang och lite affärer för det dagliga. Solen sken starkt denna dag och det var behagligt varmt i luften så allt kom i en försonande dager. Och klockan som för alltid stannat på halv tre verkade visa på att inget kunde vara bråttom längre.

Sisaks utseende präglas av de tre floder som flyter igenom staden: Sava, Kupa och Odra. Också utmed industriområdet flyter en av dem, kanske är det Kupa.

Bilden här är tagen en bit ifrån industriområdet, men floden där såg ut ungefär så här. Ännu är flodbankarna leriga efter vårens stora översvämningar.

Genom Turopolje

Igår gjorde Londi och jag en utflykt till Sisak med två av våra vänner. Vägen till Sisak förde på härligt slingriga småvägar genom den bördiga jordbruksbygden Turopolje. Trakten är berömd för en rad saker som exempelvis diverse kraftiga maträtter, en speciell variant av den kajkaviska dialekten och en kraftfull fläckig svinras. Men kanske är de vackra mörkbruna trähusen det som man tänker på allra först när man talar om Turopolje. Och namnet ska enligt uppgift härstamma från ordet ”tur” som betyder uroxe. Överallt känner man att jorden är det viktiga här, jorden och det den bär.

Ett herremanshus och en kyrka i Buševec i norra Turopolje. Ortens namn lär flimra förbi någonstans i James Bond-filmen From Russia with Love:

Kroatiskans sköna byggstenar

Idag vill jag tillsammans med er titta lite på några av det kroatiska språkets grundbyggstenar. Om någon undrar hur jag vågar, så kan jag säga att jag lugnt räknar med hjälp, ifall jag skulle snubbla. Jag vill visa det här som jag kallar ”byggstenarna” genom att rulla upp några vackra små kedjor. Se här:

kad nikad nekad/ponekad

Dessa ord betyder ”när?”, ”aldrig” och ”ibland”. Som ni ser är grundstenen kad. ”Ni” innebär vad jag förstår alltid en negation och ”ne” betyder här ”något”, men i andra situationer kan det också ha innebörden av en negation.

kamo tamo nekamo nikamo

Här ovan har vi betydelserna ”vart?”, ”dit”, ”någonstans”, ”ingenstans”, de två senare med en bibetydelse av riktning.

tko netko svatko

Den här raden betyder: ”vem?”, ”ingen” och ”var och en”.

što to nešto zašto + šta ništa

Och här har vi: ”vad”, ”det”, ”något” och ”varför?”. Šta är en variantform till što och det sista ordet betyder ”inget”.

Och här följer något som möjligen är en liten utsvävning, men en oemotståndlig sådan, för här rasslar det verkligen om de små stenarna eller kulorna:

ako kako tako svako ovako jako

Orden betyder ungefär: ”om”, ”hur?”, ”så”, ”varje”, så här” och ”mycket”.

Det finns förstås mer, men nu är det nog nördigt nog?