Blogg

Medan Svenska Institutets ledning är i full färd med att montera ner stödet till svenskundervisningen vid universitet i världen, försöker jag ta reda på vad man vill ägna sig åt i stället. Jag börjar med en text som talar om ”verktyg”. Här kommer rubriken:

”Nytt verktyg ger stöd för utländska talanger att beräkna levnadskostnader”

Medan man rustar ner arbetet för svenska språket och den svenska kulturen ägnar man sig åt att göra ”verktyg” för ”utländska talanger”, verktyg som ska hjälpa dessa talanger att beräkna sina levnadsomkostnader. Är detta verkligen en uppgift för SI? En uppgift att lägga pengar på?

Nu går vi in i texten, låt oss ta den stycke för stycke:

”De senaste åren har utmaningarna kring kompetensförsörjning i Sverige aktualiserats och underskottet på utbildad arbetskraft i Sverige väntas öka. Kompetensbristen inget unikt för Sverige och inom bristyrken råder därför en stor konkurrens om talanger runt om i världen.”

Jaha, ”utmaningar”. Men ”kompetensförsörjning”, vad är det för ett äckligt instrumentaliserande ord? Intressant dock det där med underskottet på utbildad arbetskraft i Sverige, fast sedan skyndar sig SI att säga: kompetensbristen är ”inget unikt för Sverige”. Och det råder alltså ”konkurrens om talanger” och Sverige ska då genom SI locka hit talanger, från fattigare länder, gissar jag.

Nästa stycke:

”Länder skiljer sig mycket åt i hur samhället är uppbyggt och därmed vad som förväntas att man som individ ska ansvara för och/eller bekosta. Beroende på hur det ser ut där man kommer ifrån kan en bruttolön och skatt anses som hög eller låg.”

Nämen! Vad säger ni, är länder olika? Sista meningen är fånigast: ”Beroende på hur det ser ut där man kommer ifrån kan en bruttolön och skatt anses som hög eller låg.” Detta ”vetande” och formulerandet av det har SI alltså lagt pengar på?

”Det är därför viktigt att på ett tydligt sätt kunna förklara det svenska upplägget och tex försvara en lägre lön än för motsvarande roll i tex England eller USA.”

”Det svenska upplägget” motiverar alltså en lägre lön för samma arbete jämfört med England och USA? ”Upplägget”?

Och lite skryt:

”Nu är vi på SI stolta över att kunna bidra till lanseringen av den första versionen av ett verktyg för att hjälpa individer att uppskatta levnadskostnaderna i Sverige genom kostnads- och förmånskalkylatorn ’costs-benefits-calculator’.”

Så dessa talanger med spetskompetens behöver hjälp med att räkna ut vad det kostar att leva i Sverige? ”Kostnads- och förmånskalkylator”, ja, jag förstår varför man hellre hummar om det på engelska. Men: Varför är detta en uppgift för SI? Varför ska SI använda pengar från staten för detta?

Och lite mer babbel – ”Move to Gothenburg”, som vi säger ”in Sviden”:

”Svenska Institutet har stöttat idén och dess utveckling som genomförts av Move to Gothenburg.  Genom QueensLabs arbete med att förverkliga idén finns nu en färdig första version av miniräknaren som kan användas nationellt, över hela Sverige.”

Jaha, ”nationellt, över hela Sverige”! Oj! SI stöttar en miniräknare för talanger som vill veta vad det kostar att leva i Sverige?

Och så lite mer tuggande om samma – ”talanger…professionella…verktyg…”:

”För målgruppen internationella talanger och professionella ger verktyget en ekonomisk uppskattning baserad på ditt yrke och din familjesituation. Du kan beräkna dagliga levnadskostnader och räkna ut din disponibla inkomst och förmåner.”

Jaha, här hoppar vi från ”målgruppen” direkt till ”dig” och ”ditt” och ”din situation”. Och du får veta vad det kostar att bo och äta. Vem behöver detta?

Vi vrider på verktyget lite och hittar en ny nyckel. Se här:

”Om du är arbetsgivare kan detta vara ett bra rekryteringsverktyg för att svara på frågor som rör kostnader och fördelar med att arbeta i Sverige.”

”Rekryteringsverktyg” har det blivit. Och livet i Sverige består naturligtvis bara av ”kostnader och fördelar”? Aha, resten får man upptäcka själv? Tänk om man kan upptäcka kostnaderna själv också? Och fördelarna? Vad menas förresten med ”fördelar” här?

Och lite mer om verktyget:

”Nu ska verktyget testas och utvecklas ytterligare utifrån input från arbetsgivare och regioner.”

Jaha, verktyget ska utvecklas – ”utifrån input”.

Och slutklämmen:

”– I och med Svenska institutets uppdrag inom att attrahera spetskompetens från internationella målgrupper är denna satsning en viktig pusselbit som vi ser fram emot att testa under året, menar Linnea Lindgren, projektledare Svenska institutet.”

”I och med Svenska Institutets uppdrag inom att”… ”attrahera spetskompetens från internationella målgrupper”…”viktig pusselbit”… Vad är detta? Och än en gång: Varför behöver SI lägga pengar på att lära eller ”hitta på verktyg” till högintelligenta människor så att dessa kan sköta sin privatekonomi?

SI tar alltså resurser från svenskundervisningen vid universitet runt om i världen för att göra verktyg åt högt begåvade unga människor så att dessa får hjälp med att räkna ut vad det kostar att leva i Sverige?

åderlåtningsverktyg för djur eller människor

I fredags eftermiddag när de flesta var på väg hem publicerade SI denna text på hemsidan:

”Förändringar i SI:s stöd till svenskundervisning i utlandet

Inför 2023 ser SI över myndighetens verksamhetsbudget med anledning av ökade kostnader. Detta kommer bland annat att påverka stipendiestödet till svensklektorer i Europa. Beslut om hur många och vilka stipendier som berörs av budgetnedskärningar fattas under januari.

Svenska institutet (SI) har i uppgift att stödja undervisning i svenska som främmande språk på högskolenivå i andra länder. Det innebär bland annat att SI ger stöd till akademiska institutioner i utlandet som med egen finansiering bedriver undervisning i svenska och om Sverige. Att stödja ett internationellt utbyte av kultur, litteratur och språk är och har alltid varit en viktig del av SI:s uppdrag.

Inför 2023 sker en översyn av budgeten bland annat på grund av ökade kostnader. Stödet till svenskundervisning i utlandet är en av de verksamheter som vi ser över.

SI har inga planer på att dra ner på den breda servicen, bland annat i form av gästföreläsare, sommarkurser och läromedel, till utländska universitet som undervisar i svenska. Vi kommer fortsatt att erbjuda ett brett stöd till de många studenter och de över 600 svensklärare som verkar på de institutioner runtom i världen som bedriver svenskundervisning.

SI ger stipendier till lektorer som arbetar som svensklärare på universitet i Europa. Dessa lektorer, för närvarande 20, är anställda av respektive institution. För att SI:s kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram behöver vi minska antalet stipendier till lektorer i Europa. Vilka och hur många stipendier som kommer att dras in beslutas under januari nästa år, när vi tagit del av regeringens beslut om regleringsbrev och budget för SI:s verksamhet. Preliminärt räknar vi med att 2023 års verksamhetsbudget för stöd till svenskundervisning kommer att vara 8 miljoner kronor (exklusive personalkostnader), att jämföra med 10,9 miljoner kr innevarande år.

Förändringarna träder i kraft i samband med nästa läsår, från hösten 2023.”

Låt oss nu titta på texten lite mera i detalj:

”Inför 2023 sker en översyn av budgeten bland annat på grund av ökade kostnader. Stödet till svenskundervisning i utlandet är en av de verksamheter som vi ser över.”

Vilka ökade kostnader talar ni om? (Ledningens höjda löner är säkert en ökad kostnad, men vad finns det mer?) Anslagen utifrån är intakta. Varför vill ni slå mot just detta kärnområde? Vilka andra verksamheter får minskat stöd? Och är det någon annan verksamhet som drabbas lika hårt?

”Svenska institutet (SI) har i uppgift att stödja undervisning i svenska som främmande språk på högskolenivå i andra länder.”

Hur kan SI alls komma på tanken att slussa bort pengar från det organisationen har i uppgift att göra – och samtidigt, som om inget hänt, fortsätta att prata om denna uppgift?

”Att stödja ett internationellt utbyte av kultur, litteratur och språk är och har alltid varit en viktig del av SI:s uppdrag.”

Ja, sant. Och det ingår i uppdraget. Varför känner ni er då befriade från ansvaret att fullgöra detta uppdrag, detta uppdrag som få skulle kalla något annat än huvuduppdraget?

Och i följande stycke kommer lite idisslande, kanske som ett övertalningstrick:

”Inför 2023 sker en översyn av budgeten bland annat på grund av ökade kostnader. Stödet till svenskundervisning i utlandet är en av de verksamheter som vi ser över.”

Om igen: Vilka kostnader ökar? Eller: Vilka kostnader ökar på ett speciellt sätt just nu? ”Se över” är tydligen en eufemism för ”skära ned”. Varför väljer SI att skära ned just svenskundervisningen i utlandet samtidigt som man omnämner detta område som ”en viktig del av SI:s uppdrag”?

Påföljande stycke är ett pladderstycke där det talas om ”den breda servicen”, ”ett brett stöd” etc. Vad betyder ”bred” i den här kontexten?

Nå, kanske kan det ändå vara värt att syna sista meningen här:

”Vi kommer fortsatt att erbjuda ett brett stöd till de många studenter och de över 600 svensklärare som verkar på de institutioner runtom i världen som bedriver svenskundervisning.”

Försöker SI ta åt sig äran för att det finns så många studenter som läser svenska och så många lärare som undervisar i svenska vid universitet i världen? Detta kallas för att ”göra sig bred”. Ni tänker dra in på den viktigaste delen av stödet, glöm inte det!

Vi går vidare till sista stycket (slutraden räknar jag inte som något egentligt stycke):

”SI ger stipendier till lektorer som arbetar som svensklärare på universitet i Europa. Dessa lektorer, för närvarande 20, är anställda av respektive institution. För att SI:s kostnader ska rymmas inom kommande års budgetram behöver vi minska antalet stipendier till lektorer i Europa.”

Vad är det för en ”budgetram” ni talar om här? Vilka kostnader är det exakt beskrivet som har ökat? Och på vilket sätt tycker ni att det är rimligt att prioritera dessa andra verksamheter – om det nu ens är några verksamheter?

”Vilka och hur många stipendier som kommer att dras in beslutas under januari nästa år, när vi tagit del av regeringens beslut om regleringsbrev och budget för SI:s verksamhet.”

Vi tar det igen: Anslagen utifrån är oförändrade. Regleringsbrevet har inte kommit, så ni vet inte vad som kommer att stå i det. Varför väljer ni i ett sådant läge att dra in just stipendierna till svensklektorerna?

”Preliminärt räknar vi med att 2023 års verksamhetsbudget för stöd till svenskundervisning kommer att vara 8 miljoner kronor (exklusive personalkostnader), att jämföra med 10,9 miljoner kr innevarande år.”

Är de här siffrorna korrekta? Ni har visat andra tidigare. Och än en gång – varför väljer ni att göra nedskärningar just här?

°°

SI:s ledning är ute på djupt vatten och någon livboj är inte i sikte.

Svenska Institutet var en gång, ja, för inte så länge sedan faktiskt, ett kulturinstitut liknande Alliance Française, Goethe-Institut, Instituto Camões eller Instituto Cervantes för att bara nämna några få. Huvuduppdraget och själva den passion som drev arbetet framåt var naturligtvis att göra svenska språket och den svenska kulturen kända i världen. Man arbetade för att den svenska kulturen på ett fruktbart sätt skulle få mötas med andra kulturer. Det var värdiga och meningsfulla mål, mål med en själ.

Nu ser det plötsligt annorlunda ut. Ja, kanske inte helt plötsligt, nedmonteringen har på ett smygande sätt pågått ett tag, men denna höst har med ens okunskapen tagit ett bryskt tag i rodret och så här ser den tänkta framtiden ut:

Hög prioritet på SI idag är att sammanställa hur många som klickar på Sweden.se och hur SI syns i sociala medier. Ja, Sverige heter naturligtvis Sweden här och det är möjligen ett annat land.

Hög prioritet på SI idag har vad man tycker om Sverige utomlands – hur det nu går att veta.

Hög prioritet på SI idag har sådant som hur många som stannar mer än 30 sekunder på en sida. För att koka kaffe eller snyta sig?

För dessa högprioriterade sysslor behövs det analytiker och digitala kommunikatörer. De räknar klick och sätter upp tabeller.

°°

Bort med kunniga medarbetare som skriver om till exempel litteratur och film.

Bort med svenskundervisningen och med den bort med alla ute i världen som har ett genuint intresse att lära sig svenska och att lära känna allt som har med Sverige att göra.

°°

Borta är redan bokhandeln och det fylliga informationsmaterialet där en rad namnkunniga personer skrivit om betydelsefulla svenskar i historien och i samtiden.

Borta är själva andan.

°°

Idag ersätts allt detta med något som kallas Sverigeinformation, vars uppdrag är ”att samordna olika aktörer med klar inriktning att profilera Sverige i utlandet”. Jaha, profilera. Viktigast med denna ”informationssida” är naturligtvis hur många ”klick” den genererar.

Vi tar det en gång till: Det finns inget sparkrav på Svenska Institutet från regeringens sida, även om representanter för den översta ledningen i SI då och då mumlar – eller skriver – om sådana. Madeleine Sjöstedt och Monika Wirkkala antyder eller säger att man måste dra in sju lektorat inom svenskundervisningen på grund av sparkrav. Sparkraven finns inte, alltsammans kommer inifrån eller uppifrån SI:s topp. Och Kurt Bratteby bagatelliserar saken i Kulturnytt genom att säga att det rör sig ”om några stipendier som behöver dras in”. På Linkedin kan man dessutom se att SI samtidigt nyanställer analytiker och kommunikatörer. Här följer några av årets nyanställningar:

aug 2022: analytiker, Sverigebildsanlys
aug 2022: digital kommunikatör, global kommunikation
mars 2022: digital kommunikatör, tematisk kommunikation
jan 2022: handläggare, internationella relationer

SI:s ledning väljer alltså att skära i huvuduppdraget till förmån för vaga metaaktiviteter, samtidigt som man ljuger om sparkrav. Alltsammans genomfört under stort hemlighetsmakeri. Och den som höjer rösten mot detta hotas med påföljder.

Jag undrar nu: Vad säger lagen om detta? Kan man säga upp personal som arbetat i många år och samtidigt nyanställa? Får de här processerna ske bakom lykta dörrar? Osv.