En sommarsalong

Under den här sommaren kommer ett flertal röster att komma till tals i min blogg. Jag har inbjudit några människor som jag tror har intressanta ting att erbjuda läsekretsen. Några av dessa, kanske alla, kommer att dyka upp här som gästskribenter med självvalda teman under sommarens lopp. Min första gäst här är Sejfo Jakubović. Läs vad han skriver i inlägget som följer på detta idag.

Bloggpurri

Kommer valutaunionen att spricka? Låt oss alltid hålla vår affärsetiska grundsats nummer ett i minnet: Hundra år efter alla andra begriper jag hur roligt det här är. Massor av sessioner som låter spännande. Fredrik Björnsson är outtröttlig! Han kommer att bli en "minor classic", är det redan för många. Nyss läste jag även dennes David Boring. Tekniken är inte omogen. Jag behövde en stunds hjärnrensare efter att ha pratat med tidskriftens Londonkontor.

Kul artikel i dagens SvD: En annan kollega missade föredraget i Stockholm och lyssnade därför till Feynman dagen efter i Uppsala, där han höll en helt annan föreläsning.

Ett inlägg mindre att skriva.

Maj

Nu är våren kommen och jag hör Francesco Guccinis majvisa i mitt huvud när jag går här längs stigen. Guccini är en typisk italiensk ”cantautore” (en sångare som sjunger sina egna texter) av den gamla stammen och de här raderna kommer från albumet ”Radici” (rötter) från 1972 och hela sången heter ”Canzone dei dodici mesi” (De tolv månadernas sång):

Ben venga Maggio e il gonfalone amico, ben venga primavera,
il nuovo amore getti via l’antico nell’ ombra della sera, nell’ ombra della sera…
Ben venga Maggio, ben venga la rosa che è dei poeti il fiore,
mentre la canto con la mia chitarra brindo a Cenne e a Folgore, brindo a Cenne e a Folgore…

Jag ska inte plåga mina läsare med något försök till en snygg översättning av dessa rader – jag skulle nog bara förstöra den enkla skönheten eller den sköna enkelheten. Jag tror det går att ana sig till en hel del av betydelsen. Cenne och Folgore som Guccini skålar med i slutraden är medeltida poeter som han anknyter till i den här sången.

Idag skiner solen över Brudarebacken och huggormarna har krupit fram för att sola vid syrenbuskarna. Londi och jag gör för säkerhets skull en vid båge runt ”huggormsplayan” och följer sedan stigen genom skogen:

skog

till tjärnen där Londi tar sig ett svalkande bad:

tjärn

och vidare upp över tallbacken:

tallar

och fram till kärret:

kärr