Redan tidigt på morgonen var det 19° i skuggan här. Den ljusblå himlen lovar en av sommarens vackraste dagar. Idag kan man glädja sig åt aspens skugga:
Etiam capillus unus habet umbram suam. (Publius Syrus)
Även ett enda hårstrå har sin skugga.
Kategori: Löshästar
Vi talade om frihet
Vi talade om frihet hela kvällen, hela natten, om vad det skulle vara, frihet utanför diktaturer alltså, för i en diktatur vet alla vad frihet är och där talar man snarare om hur man ska bära sig åt för att uppnå den. Utanför diktaturerna är frihet något mycket vagare, fast kanske är det pengar och det är ju inte vagt. Om man är ”ekonomiskt oberoende” är man fri, sa någon. Om man frisk och stark är man fri, sa en annan. Om man är ung och frisk, har man stora möjligheter att bli fri, tyckte någon som inte var så ung. Om man har makt. Om man är känslomässigt oberoende är man fri, sa en, fast vad har man friheten till om man inte bryr sig om någon. Kanske finns det ingen frihet mer än för den som verkligen är fånge, tyckte en. Frihet är att ha en vilja, sa x. Är viljan att vara fri då detsamma som frihet, undrade y. Vuxna är fria, tyckte ett barn ibland oss. Män är fria, tyckte en kvinna som har en väninna som är fånge i sitt eget hem. Frihet är ett sinnestillstånd, försökte någon, om man känner sig fri, så är man det. Friheten finns i våra djärvaste drömmer, viskade Elisabeth. Frihet är att göra som man vill, sa en. Frihet kan alltså vara en tillåtelse eller rättighet att begå brott, att plåga andra, gav en annan tillbaka. Nej, att göra som man vill utan att skada andra, kom svaret. Frihet är alltså något som måste inhängnas, sa ytterligare någon annan. Frihet finns bara i förhållande till förtryck och fångenskap, annars är frihet ett tomt skal, sa en. De allra flesta vet säkert vad de vill bli fria från, men det som kommer ut om de lyckas är inte frihet, sa du. Frihet är ett religiöst begrepp – även om ordet ”religion” betyder bindning – frihet är att uppnå nirvana, kom det från ett hörn. Frihet sträcker sig utanför livet. Frihet är att kunna säga både ja och nej till livet. Den som är fri behöver inte någon frihet. Frihet är…
Smärtans apostlar
”…och så finns ju de där smärtans apostlar, Lars Norén, Bo I Cavefors och några till som gräver och gräver i det egna köttet med järnskovlar…”
Urringningar, (f)icebook, is, politik och annat jätteviktigt
Försäkta – det här är alltså inget för allvarligt sinnande läsare…
Jag har just läst min morgontidning, SvD, och funnit att Merkels urringning ”skapat debatt på hemmaplan” och att den tar en halvsida i tidningen. En bild ska naturligtvis in först – urringningar kan man inte bara tala om. Det här är Angela Merkel på den nya operan i Oslo. Är hon inte rätt magnifik?
Och vad sas då kring urringningen? Günther Beckstein, Bayerns regeringschef: ”Här i Bayern älskar vi barocken och livsglädjen” och ”lite mer känslor mår vi bara bra av.” Imagerådgivaren Silke Frank tyckte att klädseln var ”ett klavertramp”. Armin Morbach, rådgivare åt bland andra Naomi Campbell säger så här: ”Framtoningen är stark och sexig och vittnar om en ny säkerhet”. Socialdemokraten Walter Mende säger hånfullt: ”Fram till uppträdandet i Oslo hade jag ingen aning om att förbundskanslern hade bröst”. Partiforskare och statsvetare varnar för att Merkel genom den här klädseln riskerar att sudda ut sin sakliga profil. I opinonsmätningarna åkte Merkel upp på första plats igen.
Hos Karin hittar jag en annan urringning, Marie-Antoinette med en ros:
Här kan vi läsa allt möjligt spännande om (f)icebook, om nattlig bön för Marie-Antoinette i scoutlägret, om ”Inlandsisens vänner”.
Ja, hur har vi det – handen på hjärtat – med inlandsisen idag? Tack vare Bengt O. får vi ny ”påfyllning”. Se här ett utdrag ur hans istext:
Redan i äldsta tider förbryllades människorna av att hitta fossiler av snäckor och andra havsdjur högt uppe i bergstrakterna. Många kuriösa förklaringsteorier lades fram. En populär sådan var att snäckor och fiskar hade spolats upp av syndafloden. En annan var att fossilerna ingalunda var lämningar av djur utan på något sätt hade vuxit inne i klippformationerna. (Detta påminner något om nutida kreationistiska teorier som dock har den extra knorren att fossilerna plaerats ut av f-n själv för att förvilla oss.) Den som med berömvärd logik och empiriska observationer visade på orimligheten i dessa teorier var ingen mindre än Leonardo (känd från ’da Vincikoden’). Hans egen förklaring nuddade vid sanningen men inlandsisen kände han ju inte till. Han menade snarast att världshaven och inre vattenflöden hade eroderat bergen så att dessa blivit lättare och därefter rest sig.