Författare: Bodil Z

Och det fortsätter och vi i väst väntar på att det ska bli ännu värre, för då…! Väntar vi på att hela Ukraina ska läggas i spillror? Eller ”bara” Donbas, för vi har nu hört att ryssarna nu kanske skulle nöja sig med det? För vi litar ju på ryssarna, eller hur? ”Det gäller bara att lyssna på dem.” Och att så många ukrainska barn dödas tycker vi är tråkigt, men vi vill ju inte ha någon eskalering och medan den ukrainska civilbefolkningen mördas och torteras vill vi gärna babbla lite om Azov för då känner vi oss förnuftiga.

För åtta år sedan följde jag mycket noga den ukrainska kampen mot de ryska angriparna. Då och då skrev jag något om det här eller visade någon länk. Gång på gång blev jag från vänster anklagad för banderism, nynazism och russofobi och ibland blev jag på facebook avvännad av dessa "skäl". Idag är det lite annorlunda men jag noterar att de som följer kriget i Ukraina och med kraft vänder sig emot de ryska angreppen och brotten mot mänskligheten oftare är liberaler, konservativa och liknande än socialister. Många på den svenska vänsterkanten ägnar mer energi åt att peka ut SD som putinister än åt att själva visa sitt fulla stöd för Ukraina mot Ryssland.

Mariupol, Irpin, Butja, Borodjanka….och många städer och byar jag inte kan namnen på. Och nu Kramatorsk. Dessa ohyggliga övergrepp, denna bottenlösa ondska – det finns inget kvar som går att säga. All rysk militär, maffiamilitär, mördarmilitär, avskum, drägg måste oskadliggöras och skrapas bort från Ukrainas jord för att aldrig någonsin få återvända dit. All handel med mördarlandet måste upphöra, verkligen all. Allt som Ukraina behöver för sin kamp mot ondskan måste vi ge landet. Vad väntar vi på? Fler mördade, fler stympade, fler arm- och benlösa?

Detta måste ske. Vi vet att det inte hjälper de döda, de lemlästade, dem som förlorat dem de höll av, men dessa tre saker måste ske. Ingenting blir bra av det, ingenting återställs genom det, men det måste ske. Det är det minsta.