Författare: Bodil Z

För åtta år sedan följde jag mycket noga den ukrainska kampen mot de ryska angriparna. Då och då skrev jag något om det här eller visade någon länk. Gång på gång blev jag från vänster anklagad för banderism, nynazism och russofobi och ibland blev jag på facebook avvännad av dessa "skäl". Idag är det lite annorlunda men jag noterar att de som följer kriget i Ukraina och med kraft vänder sig emot de ryska angreppen och brotten mot mänskligheten oftare är liberaler, konservativa och liknande än socialister. Många på den svenska vänsterkanten ägnar mer energi åt att peka ut SD som putinister än åt att själva visa sitt fulla stöd för Ukraina mot Ryssland.

Mariupol, Irpin, Butja, Borodjanka….och många städer och byar jag inte kan namnen på. Och nu Kramatorsk. Dessa ohyggliga övergrepp, denna bottenlösa ondska – det finns inget kvar som går att säga. All rysk militär, maffiamilitär, mördarmilitär, avskum, drägg måste oskadliggöras och skrapas bort från Ukrainas jord för att aldrig någonsin få återvända dit. All handel med mördarlandet måste upphöra, verkligen all. Allt som Ukraina behöver för sin kamp mot ondskan måste vi ge landet. Vad väntar vi på? Fler mördade, fler stympade, fler arm- och benlösa?

Detta måste ske. Vi vet att det inte hjälper de döda, de lemlästade, dem som förlorat dem de höll av, men dessa tre saker måste ske. Ingenting blir bra av det, ingenting återställs genom det, men det måste ske. Det är det minsta.

Hur kunde det krig som nu skövlar Ukraina uppstå? Hur fick det denna avskyvärdast tänkbara form? Inte var det väl för att Ryssland är för litet eller så väldigt ”omringat”? (Vilket land är inte ”omringat” av andra länder?) Och inte var det för att Ukraina vill vara fritt. Eller är det någon som fortfarande tänker så krumt? Inte för att Ryssland är ett fritt och blomstrande land. Inte för att ryssarna är demokrater och tänker fritt – jag talar om majoriteten nu. Kriget kunde uppstå för att Ryssland är en diktatur, för att de flesta människorna i landet är hjärntvättade – mer eller mindre frivilligt – och fulla av ett sjukligt girigt marvuxet begär efter att deras land ska härska över världen.

I västvärlden finns det många som vill försöka förstå våldet, men ondska går inte att förstå. Ondskan slirar obehärskat längs sin halkiga bana och förintar allt som kommer i dess väg. Jag hör människor i väst påstå att det är kriget som gör de ryska soldaterna till torterare. Men är kriget verkligen något helt annat än de som utkämpar det? Men det finns en annan och viktigare sak i detta! Om man påstår att det är kriget som gör ryska soldater till torterare så har man glömt de ukrainska soldaterna eller kanske till och med jämställt dem med människoslaktarna och våldtäktsslöddret. Detta är ett brott, ett brott i tankens värld – man kan också begå brott i tankens värld. Människoslaktarna är inte krigets offer, de är ondskans eländiga hantlangare. Det finns under ett pågående folkmord ingen plats för att psykologisera över torterarna. Dessa torterare är avskum som måste oskadliggöras. Vi vet vad de gjorde och gör: de bakband människorna, torterade dem, våldtog dem, mördade dem. Och sedan minerade de de döda, så att den som ville ta hand om kropparna skulle slitas i stycken. Tänk igenom vilken avgrund av ondska detta innebär!

Hur ska vi få slut på kriget? Västvärlden har kommit med offer till Ryssland för att kriget inte skulle bli värre, värre i betydelsen drabba andra länder än Ukraina. Vi kom med Mariupol, vi kom med Irpin, vi kom med Butja, vi kom med många andra ukrainska städer och byar. Det hjälpte inte.

Människor i rika länder i väst är oroliga för en ”eskalering”, rädda för att det ska bli värre än i Butja eller Mariupol. Kan det verkligen det?

Man säger ”om det bara blev fred”… Om man med det menar pax putiniana, så har man glömt att kriget föddes ur just detta. Den ryska makten måste krossas, allt annat för till odling och främjande av nya huvudlöst grymma anfallskrig. Ett odjur som detta land kan inte mättas. Det måste krossas.