Det är möjligt att någon tycker att jag gärna kunde vara mera omväxlande, men jag har nu en gång förtrollats av de här kattbalkongerna. Den på bilden är dessutom ny för mig (och så har jag feber och inget riktigt omdöme). Londi och jag har visserligen gått förbi den huskroppen hundratals gånger, men katterna har kanske en annan rytm än vi, så vi ses bara, låt oss säga, var trehundrade gång. Men då blir utfallet desto rikare. Visst ger de färg och liv åt den fuktgnagda, smutsgrå betongen? Och visst har de intressanta små ansikten?
Förutom kattparaden på balkongen så fångas ögat av alla sladdarna som går såväl uppåt, nedåt och innåt i balkongcementen och de något mystiska kopplingsanordningarna i balkongsidan. Är det lite hipp som happ med det elektriska i Zagreb?
Jag vet inte så mycket om det, men mitt intryck är att man har större frihet med sådant här än i Sverige. Ofta ser jag skumma trådnystan och förbindelser, där jag inte skulle vilja sätta fingrarna.
Man gör över huvud taget mycket mer själv. Härom dagen såg jag en gammal zigenerska gå med en sladd med strömbrytare i högsta hugg längs gatan. Jag föreställer mig att hon var till väg till någon som kunde göra något av en sådan bit verklighet.