Ett hus har lämnat

Ända sedan jag kom hit för snart två och ett halvt år sedan har den lilla huslängan från bytiden här tvärs över gatan varit på väg att rivas. Husen stod där, vigda åt en snar undergång, men kvar. Sakta sakta blev de mer och mer naggade, men de stod där ändå liksom uthålligt och orubbligt. Men så i förrgår föll de sista väggarna och nu är denna del av bytiden borta. Nästan i alla fall, det finns ännu ett grannhus, där någon faktiskt bor.


september 2010


maj 2011


november 2012

Nej, jag tänker inte visa hur det ser ut nu efteråt. Det finns ingenting att se.

6 tankar om “Ett hus har lämnat

  1. Näeeeej. Vad får du nu? En betongfasad – hoppas inte! Jag hade också fäst mig vid de små husen. Var inte ett av dem garage ett tag, för en stor snajdig bil?

  2. Till en början ingenting, hoppas jag. Det finns inte riktigt plats för något större så länge de lilla ännu bebodda byhuset är kvar och så länge längan med små skraltiga garage finns kvar.

    ”Ditt” knuttimrade garage med den snajdiga bilen (som nu hjullös står uppallad på lådor sedan kanske två månader) står på en annan gata och är nog helt hotat för decennier.

  3. Han bor i det lilla huset som står kvar alldeles bredvid det rivna. (Förutom att han ibland bor hos en dam på nionde våning i ”mitt” hus.)

Kommentera