I ett antal år har jag då och då funderat över ord för ”apotek” på olika slaviska språk. På kroatiska heter det ”ljekarna” och på slovenska ”lekarna” och på tjeckiska något liknande, jag minns inte exakt nu. Fast det var över det tjeckiska ordet jag började fundera. I alla fall är dessa ord påfallande lika de svenska orden ”läka” och ”läkare”. Hur hänger det ihop egentligen? Vem har lånat av vem eller fins det en gemensam rot?
Nu har jag i alla fall tagit steget från vagt funderande till att åtminstone kolla om Hellquist säger något av intresse. Jag slår på ”läka” och där hittar jag en rad germanska ord som till exempel gotiska ”lekinon” och fornsaxiska ”laknon” (de diakritiska tecknen försöker jag mig inte på). Och efter det står det lite om ordet ”läkare” och dess rötter i germanska språk. Lite längre ner står det ”av omstritt ursprung”. Så något säkert svar kommer jag inte att hitta, men några hypoteser finns att läsa. Så här står det: ”Enl. somliga inhemska germ. ord, avledda av ett germ. læka-, läkemedel, varifrån fslav. leku ds., o. urbesl. med fir. liaig, läkare. Enl. andra lån från kelterna, vilkas druider voro bekanta för sin läkekonst; fir liaig möjl. av ie. lepagi- till roten i sanskr. lapati, pratar, viskar, alltså egentl.: besvärjare o.d., med analogier i flera språk: läkekonsten har urspr. framgått ur besvärjelser o. signerier”.
Alltså har ordet/orden indoeuropeiska rötter, men vägarna in i germanska och slaviska språk är oklara. Intressant men kanske inte överraskande är att ordfältet från början kan ha betytt något med ”prata” eller ”viska”.







