Min DDR-dagbok i Axess

Ni som läser pausträdet något sånär regelbundet har säkert stött på mina dagboksutdrag från tiden då jag var utlandslektor i Greifswald, DDR. Nu har ett antal av de här utdragen hamnat i Axess magasin. Rubriken är rakt på sak: ”Dagbok från DDR”. Och här kan ni läsa texten.

I papperstidningen finns också några bilder med, bland annat de här tre:

p1060092
mitt tjänstepass som efter ett år var tämligen fullstämplat

p1060095

Tjejen i schaletten är Maren, en av mina svenskstudenter från den tiden. Själv har jag basker. Bilden är tagen av Burghard som läste norska vid samma institution i Greifswald som jag var anställd vid. Maren och Burghard är fortfarande ett par och de bor i utkanten av Berlin. Vi mailas vid då och då och träffas ungefär en gång om året. Mellan 1982 och 1989 skrev vi inte en rad till varandra.

p1060103
Greifswald 1981 eller 1982 – också den här bilden är tagen av Burghard

Axess magasin nr 8 2009 ha rubriken ”Tyska drömmar” och en målning av Caspar David Friedrich på framsidan. Jag vill peka på ytterligare en av artiklarna i temadelen, nämligen Jens Christian Brandts ”Storartade år i Berlin”.

14 tankar om “Min DDR-dagbok i Axess

  1. Starkt och tankevackande! Markligt det dar med boendet, 16 meter = 4 pers (jag laste ocksa i Herta Mullers bok dar hon beskriver hur 6 (8?) flickor bodde i samma ”boxar”). Och att man standigt inte vet nagot sakert, man tvivlar hela tiden pa allt…

  2. Grattis, Bodil, till din medverkan i Axess. Temat ”Tyska drömmar” låter spännande. Jag ser fram emot att tidningen dimper ner i brevlådan endera dagen (nr 7 är den senaste som jag har fått).

    Apropå Axess, vill jag ta tillfället i akt att tjata lite om Tristan och Isolde. AXESS TV sände operan i går (för tredje gången på kort tid) i en inspelning från Glyndebourne 2007. Nu ser jag att det är dags igen redan i kväll kl. 2100, men denna gång sänder man operan i en inspelning från Bayreuth 1995. Återigen ett tillfälle för alla Wagner-hatare att låta sig omvändas! :-)

  3. Lev,
    jag var en gång inne i ett sådant där rum (egentligen var det förbjudet och jag lyckades bara en enda gång) och det såg inte ut att vara möjligt gömma någonting alls där, inte ens ett papper. Det var ju också så att de här kontrollanterna/partitrogna fick ledigt någon timme ibland för att genomföra sina kontroller. De andra satt ju då på föreläsning eller liknande och kunde inte försvara sina saker (böcker, brev eller vad det var).

    Tack Lars,
    konstigt att tidningen inte kommit till dig ännu. Jag fick den igår.

  4. Bodil, tack för detta, särskilt de fina bilderna. De påminner mig om en annan tid, ett annat liv. De svartvita bilderna ger mig en stark känsla av tillhörighet och identitet (inte i DDR men i mitt eget liv – när jag ser gamla DDR-bilder på nätet påminner de mig om barndomen på Augustenborg i Malmö). Jag läser inte din text på Axess-nättidning, utan väntar till mitt pren.ex. når mig i brevlådan.

  5. Tack än en gång, Bodil – för Pausträdet och allt du delar med dig. Hur omfattande är dina dagboksanteckningar från Greifswald? finns det mer att hoppas på, om du orkar med det.

  6. Tack Thomas,
    hoppas du får den ”bortsprungna” tidningen snart. Jo, visst är det något särskilt med sådana här gamla bilder. Jag blir också lite full i skratt åt min fula handstil under bilden från Zinnowitz. Och så minns jag – när jag tittar på den så här igen – att landskapet där påminner mycket om några sekvenser ur Die Blechtrommel. För övrigt fick jag inte bilden förrän i slutet av 1989. Det hade inte gått att skicka den tidigare.

    Christer,
    nu har jag visst dåligt minne. Du säger ”än en gång” – när var den förra gången? Mina dagboksanteckningar omfattar fyra små sådana där skrivhäften som man hade i skolan, men mycket är diverse barnsligt filosoferande över diktaturen och en massa suckar över ensamhet och leda – jag var ju så isolerad, eftersom jag betraktades som ett slags kapitalistisk eller fascistisk paria. Och efter att den norske lektorn fick nog, var jag verkligen den enda från ”den andra sidan”.

    • förra gången var när du ”hotade” med att göra om hemsidan.
      Jag hade då inte hunnit läsa allt på den förra…..
      Den nya är väldigt fin också, både form och innehåll!
  7. Fascinerande läsning. Hur stod du ut? Sådana erfarenheter måste innebära en livslång vaccination mot all tro på jordiska lyckoriken, oavsett ideologi.

  8. Du skulle kunna skriva ännu längre om det här någon gång… men man får en aning av den instängda mentaliteten, inga avvikelser tolereras, studenterna som vaktar på varandra.

    Vad var det som fick dig att söka dig till Greifswald? Du måste ju ha vetat vad du gav dig in på.

  9. Tack för ytterligare kommentarer här.

    Lennart,
    antagligen stod jag ut för att jag har svårt för att ge upp, fast jag var nog rätt störd efteråt. Särskilt min flykt vid genom mul- och klövsjukeavspärrningen tog på sinnet. Den dagboksanteckningen finns inte med i Axess och egentligen är den en efterkonstruktion, fast väl trots detta lika sann som det andra. Om du inte har läst den anteckningen – och om du har lust att läsa – så finns den här.

    Håkan,
    jo, det mesta är ju ändå förtiget i det här, det är sant. Varför jag sökte mig dit? Nyfikenhet, äventyrslusta och kanske ett slags sökande efter mina tyska rötter, som inte finns just i Greifswald, men inte heller så väldigt långt där ifrån. Jag visste ganska väl vad jag gav mig in på, fast jag insåg inte hela vidden.

Kommentera