Jag faller in i en målning av Roj Friberg

Ibland tränger sig konsten in framför verkligheten. En morgon gick jag en liten sväng med Londi längs en stig ovanför den slovenska byn Olimje. Plötsligt hade vädret slagit om från sommarsol till evighetsregn i grönt. Medan Londi gjorde annat såg jag en salamander slinka in i ett jordhål. Och jag såg gröna naturgardiner och fläckar och droppar:

Då tänkte jag: ”Detta är en skogsmålning av Roj Friberg." (Jaja, den här länken visar kanske inte det jag menar, men leta vidare och ni kommer att finna något hängande grönt, fuktigt och dunkelt.)

Syren och banan är också ett par

Kanske undrar ni varför jag ägnar mig så mycket åt väderlek och växtlighet här. Svar: Jag försöker hålla kvar något av denna tids svindlande skönhet innan maj, juni, juli, augusti och september staplas på varandra och tränger bort det mesta av blomsterprakten med sitt heta rus.

Från Sverige har jag med mig en särskild kärlek till syrenen. Snart är dess blomning över här, men än prunkar buskarna.


tyvärr ingen riktig bondsyren, men vacker ändå

På andra sidan gränden i trädgården mitt emot den blommande syrenen ser man bananplantornas ljusgrön vingar breda ut sig:

Solen steker redan under morgonpromenaden och Londi sneglar mot skuggan och på andra sidan den här bilden är hon där.

Himmel blå

Vi har stigit in i stadssommarens geometri: blåhimmel, ljus, skarpa vinklar, hård skönhet, men denna hårdhet ogiltigförklaras och plockas isär av värmen.

Jag försöker fånga vårens prakt i flykten

Vårvågen sveper över oss och jag försöker fånga dess blomning i bilder, men snart har den flytt, ja, plommonträden vid Slavonska har redan fällt sina blommor. Men de här träden blommar nu.

Fast lindarnas blomning har ännu inte kommit och den är det största om än inte för ögat: De där veckorna i maj-juni då människor och djur går i ett grönt rus under lindträden är en sommarsaga.