Else Lasker-Schüler: Den siste

Kanske är det här ett omöjligt företag, men jag kan inte låta bli att försöka ändå. Jag brottas vidare med Else Lasker-Schülers dikter i kampen för att ge åtminstone några av dem en svensk språkdräkt. Hennes egensinniga ordvärld glider gång på gång ur händerna på mig, men jag griper tag i den hala fiskstjärten igen. Här är gårdagens försök:

Den siste

Jag lutar mig mot nattens slutna ögonlock
Och lyssnar in i stillheten.

Alla stjärnor drömmer om mig,
Och deras strålar blir allmer som guld,
Och mitt fjärran ogenomträngligare.

Månen kretsar kring mig,
Ständigt mumlar han sitt blinda skimmer,
En dervisch är han i sin förvandlingsdans.

Vitgulungt hängde hans sken
Skumlätt mot natten,
Och plötsligt ovan molnen hans lavindån
Grått stup,
Vid min sida strök hans guld.

Mitt hemlandshav lyssnar stilla i mitt sköte,
Ljus sömn – dunkel vaka…
I min hand ligger tungt mitt folk begravet,
Och vädren drar skygga fram över mig.

Jag lutar mig mot nattens slutna ögonlock
Och lyssnar in i stillheten.

Och här är originalet:

Der Letzte

Ich lehne am geschlossenen Lid der Nacht
Und horche in die Ruhe.

Alle Sterne träumen von mir,
Und ihre Strahlen werden goldener,
Und meine Ferne undurchdringlicher.

Wie mich der Mond umwandelt,
Immer blindes Geschimmer murmelnd,
Ein Derwisch ist er in seinem Wandeltanz.

Weißgelbenjung hing sein Schein
Schaumleicht an der Nacht,
Und jäh über die Wolken sein Lawinengedröhn
Immer grauab,
Mir zur Seite streifte sein Gold.

Mein Heimatmeer lauscht still in meinem Schoß,
Helles Schlafen – dunkles Wachen…
In meiner Hand liegt schwer mein Volk begraben,
Und Wetter ziehen schüchtern über mich.

Ich lehne am geschlossenen Lid der Nacht
Und horche in die Ruhe.

bild

Vlachiskt/arumänskt minilexikon

För en dryg vecka sedan skrev jag med utgångspunkt från Karl-Markus Gauß’ bok ”De döende européerna” om arumänerna här. I samband med det har jag blivit lite bekant med en arumän eller som han själv säger med en vlach. (Han använde för övrigt ordet ”Vlach” som sin signatur i kommentarerna.) På min fråga om jag kunde få se några exempel på vlachiska ord och uttryck, svarade ”Vlach” att arumänskan/vlachiskan saknar ett enhetligt skriftspråk, men att han ändå skulle försöka. Så här skrev han:

Ja mitt modersmål är vlachiska. Problemet hos oss vlacher är att vi har aldrig skrivit/dokumenterat (vad jag vet, Jag kommer från Timokdalen). Man skulle kunna säga att vlachiska är det skriftlösa språket. Att skriva siffrorna på vlachiska blir därför ganska svårt för mig men jag kan försöka.

Jag har försökt stava ungefär hur det låter när man säger det. Sen uttalas det olika beroende på vilken del man kommer ifrån. Bokstaven C uttalas som Č från serbiskan. Tex Ibrahimovi(c).

Jag fick – till en början – räkneorden från ett till tolv och några små fraser. Eftersom jag vet att vlachiskan är nära besläktad med rumänskan har jag bett en rumänskättad väninna om de rumänska motsvarigheterna till dessa ord och fraser. Nu har jag fått dem och jag tänker ställa dem bredvid de vlachiska, så att det blir lätt att jämföra. Dessutom har jag satt in de italienska motsvarigheterna till uttrycken, eftersom italienskan hör till samma gren av de romanska språken som rumänskan och vlachiskan. Här kommer nu orden och fraserna i ordningen vlachiska – rumänska – italienska:

  1. unu – unu – uno
  2. deu – doi – due
  3. tri – trei – tre
  4. patru – patru – quattro
  5. cinc – cinci – cinque
  6. shase – sase – sei
  7. shaptje – sapte – sette
  8. opt – opt – otto
  9. noe – noua – nove
  10. zece – zece – dieci
  11. unsprece – unsprezece – undici
  12. deusprece – doisprezece – dodici

Vad gör du? : Ce faci? — Ce faci? — Che fai?
Jag heter… : Jeu me kjem… — Ma cheama… — Mi chiamo…
Kom till mig! : Vino la minje! — Vino la mine! — Vieni da me!

En ”djärv” baktanke med den här lilla amatörmässiga och ovetenskapliga sammanställningen är att kanske kunna locka någon eller några till att ta itu med att påbörja en utformning av ett arumänskt lexikon och en arumänsk grammatik som skulle kunna bilda en grund för ett enhetligt arumänskt skriftpråk.

Kulturhus på Samos

På den grekiska ön Samos i den lilla byn Vathi finns sedan en liten tid ett kulturhus – ”Vänföreningen Vathis Kulturhus”. Så här – bland annat – skriver en av föreningens medlemmar om målsättningarna:

Föreningen vill värna om den mycket speciella miljön i Vathi, stödja kulturella aktiviteter på plats eller annorstädes och erbjuda sitt kulturhus för boende och aktiviteter av alla de slag som är förenliga med föreningens vidsynta ideal. Det är möjligt – men jag tvivlar! – att vi inte blir mer än en förening bland andra men vi kan också utvecklas till att bli ett livskraftigt alternativ när det gäller kurser och seminarier, en samordnande kraft på ön och en maktfaktor i utformandet av det nya Övre Vathi. Allt beror på er!

Vathi1

Ett viktigt inslag i verksamheten i huset i Vathi är kurserna som ges där. Här följer beskrivningar av några av dessa:

1900-talets grekiska litteratur:

Kursledare: Fil dr Ann-Margaret Mellberg och författaren Jan Henrik Swahn.
Kursbeskrivning: Den grekiska 1900-talslitteraturen är rik och skiftande. Märkliga episka romaner. Koncentrerade diktsamlingar. Nobelpristagare och avantgardism. Många äldre författare är välkända och älskade i Sverige, men det finns såväl nyare litteratur som många hos oss okända författare att upptäcka.
Ann-Margaret Mellberg har doktorerat i Sverige på 70-talsgenerationens grekiska poeter och är en idealisk ciceron i den grekiska samtidslitteraturen. Jan Henrik Swahn är svensk författare och översättare som översatt många av den grekiska litteraturens främsta namn.
Kursen består i morgonföreläsningar av kursledarna. Egen läsning av förmedlade texter samt diskussioner kring det lästa. En stor emfas läggs vid deltagarnas egna kreativa läsningar och medverkan i diskussionerna. Plats kommer att finnas för läsning på stranden, kulturhistoriska exkursioner och vandringar i naturen.
Kursen kommer att ge deltagarna en djupare inblick i den grekiska litteraturens specifika förutsättningar och uttryck.
Litteratur på svenska och engelska.
Kursavgift: 3 500 kr
Intresseanmälan sänds till: janhenrik.swahn@comhem.se

Skrivarkurs i Vathi:

Kursledare: Författarna Jan Henrik Swahn och Magnus William-Olsson.
Kursbeskrivning: Kursen omfattar såväl poesi som prosa, utifrån deltagarnas egna önskemål. Föreläsningar om litteratur och poetik. Eget skrivande. Gemensamma textdiskussioner. Personlig handledning.
Kursen ger deltagarna stor frihet att själva bestämma sitt sätt att arbeta. Vi betonar lusten i skrivandet, inte tvånget. Det ska kännas roligt och angeläget att följa kursen. För dem som vill finns många möjligheter till umgänge och upptäckter.
Kursen leder till ökad språklig medvetenhet och säkerhet.
Kursledarna är erfarna och etablerade författare, kritiker, översättare och lärare med mycket goda insikter i litterärt skapande.
Kursavgift: 3 500 kr
Intresseanmälan sänds till: janhenrik.swahn@comhem.se

Antik poesi och kultur:

Kursledare: Magnus William-Olsson
Kursbeskrivning: Med utgångspunkt i poeter som Homeros, Sapfo, Alkaios, Archilokos och filosofer som Pytagoras, Herakleitos, Platon och Epikuros tar vi oss an den tidiga grekiska litteraturen och kulturen. Föreläsningar av kursledaren följs av diskussioner kring konkreta texter. I kursen ingår ett besök i Efesos.
Kursen vill väcka lust och skapa förståelse för antikens litteratur och kultur.
Kursavgift: 3 500 kr + ca 1 000 kr för resa till Efesos
Intresseanmälan sänds till: magnusw_o@hotmail.com

Jan Henrik Swahn har dessutom berättat för mig att föreningen har täta kontakter med grekerna på ön och att man skapar kulturprogram även i samarbete med dem. Dessutom vill föreningen arbeta över andra kulturgränser. Här finns en länk till kulturhusets hemsida.

Vathi 2

….

….

Som avslutning – lite grekiskt ur pausträdets textflora:

Hölderlin – längtan tillbaka till det klassiska Grekland

Greklands gudar

Vindarnas torn, Hefaisteion och tempelhundarna eller om att återvända

Orfeus

Förtrollad natt

Grekiska – marmorord mot blå grund

Till Akropolis

Zeustemplet

I gränden hos Kavafis

[Att läsa Kavafis]( http://www.bodilzalesky.com/blog/2007/04/19/att-lasa-kavafis/)

[Konstantin Kavafis: Joniskt]( http://www.bodilzalesky.com/blog/2006/12/11/konstantin-kavafis-joniskt/)

Den olympiske Zeus’ kolonner: Nikitas Rantos

Papegojan

Älgar

Under de varma dagarna här har vi hållit oss ifrån skogen och varit nere vid sjön i stället. Medan vi varit borta har skogens djur liksom fyllt igen hålen efter oss.

Det brakade och knakade i buskarna omkring oss när vi gjorde vårt första återbesök och ute på fältet såg två älgar, som liksom verkade ha området i sitt grepp. Londi gled vid anblicken eller ”anlukten” hastigt in bakom mig och intog sin försiktighetsposition. Har fjolårskalvarna redan vuxit till sig så, funderade jag. Nej, det kan inte vara de, för den ena är mycket större. Det är ju en vuxen älgtjur. Vi har nog nya älgar i våra marker:

1

2

3

4

5

6

PS Jag blir borta härifrån en dag eller två. På återseende!

Elfriede Gerstl – min ihopfällbara skog

Jag har givit mig på det omöjliga igen. Jag försöker översätta dikter. Den här gången har jag valt en dikt ur samlingen ”Neue Wiener Mischung” av Elfriede Gerstl för mitt experimenterande. Rimmen har jag släppt för att slippa snubbla direkt:

mein faltbarer wald

ein zug fährt durch die ewigkeit
es schneit marillen von sommerbäumen
die sonnenbraunen horchen still
auf grillen und anderes getier
gern läg ich in der gartenruh
doch ohne mück und zeck (?)
drum bleib ich weg vom grünen fleck
kaum mach ich meine augen zu
erträume ich mir ferne welten
wenns sein soll auch mit rauhen zelten
mit wälder voll von känguruh

min ihopfällbara skog

ett tåg far genom evigheten
det snöar aprikoser från sommarträd
de solbruna lyssnar stilla
till syrsor och andra kryp
gärna skulle jag ligga i trädgårdsron
men utan mygga och utan fästing (?)
därför håller jag mig borta från det gröna
så snart jag sluter mina ögon
drömmer jag om fjärran världar
kanske också med grova tält
med skogar fulla av kängurur

Den här ihopfällbara skogen är väl en syster till pappersträdgården – ett sätt att avskilja det härliga hos naturen från dess faror och äckligheter.

skog

skog2

skog3