Vlachiskt/arumänskt minilexikon

För en dryg vecka sedan skrev jag med utgångspunkt från Karl-Markus Gauß’ bok ”De döende européerna” om arumänerna här. I samband med det har jag blivit lite bekant med en arumän eller som han själv säger med en vlach. (Han använde för övrigt ordet ”Vlach” som sin signatur i kommentarerna.) På min fråga om jag kunde få se några exempel på vlachiska ord och uttryck, svarade ”Vlach” att arumänskan/vlachiskan saknar ett enhetligt skriftspråk, men att han ändå skulle försöka. Så här skrev han:

Ja mitt modersmål är vlachiska. Problemet hos oss vlacher är att vi har aldrig skrivit/dokumenterat (vad jag vet, Jag kommer från Timokdalen). Man skulle kunna säga att vlachiska är det skriftlösa språket. Att skriva siffrorna på vlachiska blir därför ganska svårt för mig men jag kan försöka.

Jag har försökt stava ungefär hur det låter när man säger det. Sen uttalas det olika beroende på vilken del man kommer ifrån. Bokstaven C uttalas som Č från serbiskan. Tex Ibrahimovi(c).

Jag fick – till en början – räkneorden från ett till tolv och några små fraser. Eftersom jag vet att vlachiskan är nära besläktad med rumänskan har jag bett en rumänskättad väninna om de rumänska motsvarigheterna till dessa ord och fraser. Nu har jag fått dem och jag tänker ställa dem bredvid de vlachiska, så att det blir lätt att jämföra. Dessutom har jag satt in de italienska motsvarigheterna till uttrycken, eftersom italienskan hör till samma gren av de romanska språken som rumänskan och vlachiskan. Här kommer nu orden och fraserna i ordningen vlachiska – rumänska – italienska:

  1. unu – unu – uno
  2. deu – doi – due
  3. tri – trei – tre
  4. patru – patru – quattro
  5. cinc – cinci – cinque
  6. shase – sase – sei
  7. shaptje – sapte – sette
  8. opt – opt – otto
  9. noe – noua – nove
  10. zece – zece – dieci
  11. unsprece – unsprezece – undici
  12. deusprece – doisprezece – dodici

Vad gör du? : Ce faci? — Ce faci? — Che fai?
Jag heter… : Jeu me kjem… — Ma cheama… — Mi chiamo…
Kom till mig! : Vino la minje! — Vino la mine! — Vieni da me!

En ”djärv” baktanke med den här lilla amatörmässiga och ovetenskapliga sammanställningen är att kanske kunna locka någon eller några till att ta itu med att påbörja en utformning av ett arumänskt lexikon och en arumänsk grammatik som skulle kunna bilda en grund för ett enhetligt arumänskt skriftpråk.

6 tankar om “Vlachiskt/arumänskt minilexikon

  1. Intressanta jämförelser. I en bok som jag har (Colloquial romanian av Dennis Deletant) går man så långt som att säga att arumänskan utgör en av rumänskans fyra dialektgrupper. De är:
    1. ”Daco-Romanian” (egentlig rumänska; det som vanligen avses när man pratar om det rumänska språket);
    2. ”Aromanian or Macedo-Romanian, spoken in a few communities in Greece, Albania, and Yugoslavia”;
    3.Megleno-rumänska (grekisk-jugoslaviska gränsregionen);
    4. Istro-rumänska (på ön Istrien i Adriatiska havet)

    Är arumänskan verkligen att betrakta som en undergruppering av rumänskan?

  2. Det finns väl egentligen ingen självklar gränslinje mellan vad som är ett språk och vad som är en dialekt. Man skulle på ett sätt kunna säga att svenska, norska och danska är dialekter av samma språk, eftersom de är så lika och närbesläktade. Ett argument emot det är att de har olika skriftspråk, men också inom norskan finns det ju flera skriftspråk, så argumentet är inte vattentätt. Och dessutom fins det ju – som vi kan se ett exempel på i texten här – språk som inte har någon fast norm för hur de ska skrivas. I någon mån är alltså gränsen mellan språk och dialekt godtycklig eller beroende av människors inställning till vad som ska uppfattas som språk och vad som bara är en dialekt. Det som upphöjs till språk har alltid en markerat identitetsbefästande komponent i sig.

    När det gäller arumänskans och rumänskans förhållande till varandra låter jag hellre andra som vet mer än jag yttra sig om detta. Jag vill bara rent principiellt säga att det är viktigt för en arumänsk identitet att arumänskan urskiljs som självständigt språk.

  3. bara en liten korrigering: det går inte att skriva ”Vin-o la mine!”, det är ”Vino la mine” istället.
    ”Vino” = modus imperativ (som ”Sov!”, ”Kom!” etc.).
    ”o” = obestämt artikel eller personlig pronomen (singularis, ackusativ) i femininum.
    Till ex., man kan säga: ”Las-o sa vina!” (”Låt henne komma!”) om man vill skilja orden. ”Las-” (modus imperativ) och ”o”, som pronomen. Men ”Vino!” är samma sak som ”Kom!”. På rumänska, vi har olika former av verb för olika personer. ”(Tu) Vino!” (” (Du) Kom!”) = modus: imperativ, andra person, singularis.
    ”Veniti!” (”(Ni) Kom!”) = modus: imperativ, andra person, pluralis.

    Hoppas att ni förstår min dålig svenska…

  4. Tack Ade,
    jag går upp och rättar i texten. Roligt att se dig här förresten. Imorgon ger jag mig ut på sommarens resa, så jag dyker nog inte upp här förrän kring den 20 juli (om det skulle dyka upp något mer kring den här texten, så tiger jag alltså inte av ointresse).

  5. Vi skulle behöva en person som talar Vlachiska. Person ifråga skulle hålla konversation med en 6-åring på dagis (som hemspråk). Vet ni någon som skulle tycka att detta vore roligt får ni gärna höra av er till info@myacademy.se

    Tackar

Kommentera