Vi går längs Hvarska, Miki och jag, och det ser ut som förra våren eller någon annan vår.
Solen är här och värmen med den. Vi ser mycket få människor och dem vi ser ser vi följa hemligt utstakade vägar. Aldrig komma för nära någon lyder den tysta överenskommelsen. Den nya vaksamheten spanar åt alla håll och jag är någon annan än den jag var för bara några veckor sedan. Men våren är vår och blomstrar som våren gör och jag tror på tillvarons mysterier.