Detta är en särskild trädens tid, så jag måste följa hur kronornas yvighet växer från stund till stund. Jag tar många bilder och tänker gång på gång så här: Den här bilden kanske är från förra året? Eller förrförra? Jag ser åren virvla med bland löven. Och igår eller igår förra året tog jag den här, när jag gick längs Heinzelova för att köpa mat till Londi, fast förra året hade Londi ännu orkat gå med den vägen. Kastanjerna i blomning, ja, nästan i utblomning. Vi har mäktiga kastanjer här.
Och hemma i balkongrummet sitter jag och småbläddrar i Klara Johansons Brev. Nyss läste jag den här raden som finns i ett brev till Marika Stiernstedt skrivet den 20 januari 1899: ”Men lyckan ligger inte i att slippa vara olycklig.”