I dessa dagar bland dimmslöjor är solen vårt mål. Vi söker hela tiden platser där solljuset faller in i någon mild lähörna. Och eftersom Londi inte längre kan gå så långt, så är det här i kvarteren vi får söka. En av de bästa platserna, när som helst under den del av dagen då solen alls syns till, är det hitre hörnet av det lilla zigenska kvarteret. Där finns en slarvigt klippt berså av vinrankor, som bildar ett litet öppet rum.
Här samlas värmen, här stannar vi. Londi nosar av varje bit av marken. Ibland kommer någon förbi, ibland ingen.