Igår var Londi och jag på landet, äntligen igen. Vi är väl vid närmare eftertanke lite lantliga av oss, båda två. Med några vänner for vi till byn Adamovec lite nordost om Zagreb. Där hälsade vi på hunden Maks och hans nya familj. Han har alltså blivit adopterad av dem.
Först satt vi ganska länge och drack öl runt den öppna spisen i det fantastiska huset, där själva bostadsytan utgörs av ett loft ovanpå en verkstad. De tre hundarna for omkring med glad kraft.
Sedan gick vi upp på vinberget alla tio, sju människor och tre hundar. Först följde vi ett slags väg och sedan pulsade vi i mer än knädjup smörig snö:
Landskapet omkring oss var som en dröm:
