Nu har vi med några korta pauser levt inne i dimman i flera veckor. Dagen uppe på Veliki lovnik var ett stort fantastiskt guldhål i dimman och i förrgår tittade solen fram en stund och igår förmiddag såg vi de här glimtarna:
morgonstund med en liten guldtand åtminstone
blekblå himmel ett litet stycke från Branimirova tržnica där vi var och köpte honung
annars har det varit grått grått grått. Och någon verklig ändring är nog inte på väg. Nej, det är det inte. Idag ligger dimman som en tät schal som man inte kan skydda sig emot – den ger kyla, den ger fukt och den bommar för blickfältet.