Halvtorkade fikon och annat

Härom dagen var Londi och jag på ”vårt torg” Branimirova tržnica för första gången på länge. Ja, vi hade inte varit sedan försommaren, efter det hade det blivit för varmt för Londi att gå dit och för mig ensam en alltför tråkig väg. Och sedan ”glömde” jag under en tid att gå dit och nöjde mig med min ”lördagslastbil”, fast där finns ju inte ”allt” och det kom jag nu att tänka på. När vi dök upp på torget igen blev vi hälsade välkomna tillbaka. Jag saknade min ”honungstant” men hon är väl inte där varje dag. Kommer hon inte tillbaka får jag väl i värsta fall hämta min honung på Dolac. Jag köpte lite rötter och paprikor och hemgjord ajvar. Och så köpte jag sådana där små mörka druvor med tjocka skal och stora kärnor som är så oerhört söta och goda, men säkert helt omöjliga för export för förutom det här besvärliga med skalen och kärnorna så är de väldigt känsliga och ”färska”. De ska ätas direkt. Och så köpte jag – på Predis inrådan – förförsta gången en påse sådana här halvtorkade fikon.

En spännande ätupplevelse blev de här fikonen. Alla smakade olika. Ja, alla var förstås inte godast, men några var fantastiska – på olika sätt.

8 tankar om “Halvtorkade fikon och annat

  1. I Shkodër, Albanien, köpte jag stora gröna vindruvor i ett stånd. De såg så goda ut och ack vad fel jag hade. Tyvärr var jag tvungen att kasta dem. Hellre gick jag och plockade från vinrankorna som hängde inom räckhåll utanför murarna.

  2. De här ömtåliga små blåsvarta druvorna känner jag väl både från torgen och från rankor som hänger ut lite ur vissa trädgårdar. Men du bor väl inte i Albanien?

  3. Närå men jag gjorde ett besök där i september. Om du inte varit där, vittberest som du är, kan jag verkligen rekommendera det. Jag bor fortfarande kvar i Berlin.

  4. Jag tänkte väl att du bodde i Berlin. Tack för reseförslag, men med hund och utan körkort reser man inte så lätt här. Till vardags får jag vara ”vittberest” mellan Sava och Sljeme. Och ska jag sträcka ut lite på det kan det bli Krk, Ljublana eller möjligen Trieste. Lite sneglar jag nu på Sopron (Ungern) – dit tar det bara fem timmar med tåg och hundar får åka med internationella tåg.

  5. Ursäkta jag har inte varit inne på din blogg på länge, så tillåt mig en återkomlings fråga: har du flyttat till Kroatien? Jag trodde du bara var där på besök.

    Kan du inte åka färja till Dubrovnik och ta dig därifrån till Montenegro och sen Albanien?

  6. Ja, jag bor här i Zagreb sedan lite drygt ett år. Problemet – just nu är det inget problem för jag har inte särskilt mycket fritid – är att hundar inte får åka inrikeståg (eller bussar) i Kroatien. Jag lyckas för det mesta åka spårvagn med Londi här i stan (fastän det är till häften förbjudet), men tåg vågar jag mig inte på (för vill det sig illa kommer jag inte tillbaka), förutom internationella tåg där hundar är tillåtna och det blir mest Ljubljana. Annars åker jag/vi bil med vänner här – till Krk, till Samobor och till bergen.

    Ursäkta att detta möjligen blev hundigt i överkant för dig, men det är min belägenhet.

  7. Kul med Zagreb gjorde ett snabbt stopp där för 15 år sen då jag reste runt i Europa på motorcykel. Lycka till och ett boktips. Jag läser för tillfället Milos Crjnjanskis ”Ithaka und Kommentare”. En läsefröjd.

Kommentera