Johannesbrödet och dess karat

Johannesbrödträdet hör till de mytomspunna träden i vår värld. Trädet självt i sin eviga grönska där det står på en torr hård jord, men särskilt dess märkligt formade frukter talar till fantasin och inbillningskraften. I litteraturen finns detta träd redan i Gilgamesheposet och sedan förstås på många andra ställen: I Giovanni Vergas I Malavoglia finns på gården en mäktig carrubo. Och så här säger Fernando Pessoa en gång:

Ibland promenerade vi arm i arm under cedrarna och

johannesbrödträden och ingen av oss tänkte på att leva.
Vi trodde oss vara odödliga.

Igår blev jag rikligen beskänkt med johannesbröd från den vackra solöversköljda ön Hvar.

Jag kommer att äta dem – och mäta mitt guld med dess frön.

För ni känner väl till historien om sambandet mellan johannesbrödfröet och mätning av gulds renhet och massa? Ordet ”karat” kommer från grekiskans keration som betyder just johannesbrödfrö. Dessa frön är sinsemellan mycket lika också från frukt till frukt och en gång i tiden var man säker på att alla vägde exakt lika mycket. Och kanske gör de det. Vi är väl inte här för att räkna undantagen?

Här kan ni läsa lite mer och lite sakligare om den här karathistorien.

4 tankar om “Johannesbrödet och dess karat

  1. Hamnen på den dalmatiska ön Solta heter Rogac, som på kroatiska betyder johannesbröd. Odlingen av detta fascinerande träd har länge varit den viktigaste näringen på ön som fram till slutet på 1900- talet exporterade stora mängder johannesbrödsprodukter. Min mor brukade köpa johannesbrödsmjöl, godis och sirap i en jugoslavisk butik i Bukarest. Av mjölet bakades ”Johannes Döparens bröd” och även söta kakor som man åt i samband med religiösa högtider. Johannesbrödssirapen, som var väldigt söt, tillskrevs mystiska krafter och den fick därför tjäna som ”panaceum universal”, något sorts livselixir för de rättrogna. Dessa barndomsminnen vittnar om en gammal tradition som av olika orsaker är numera utdöd.

  2. Hej Mircea,
    tack för din kommentar som ger en spännande utvidgning åt texten här ovanför. Jag har tittat på kartan och lokilserat ön Šolta och även hamnen Rogač. Det är alls inte svårt att förstå att man kunnat tänka sig att den här frukten gömmer på mystiska krafter. Vackra barndomsminnen.

  3. Jaså, har du redan återvänt till Kroatien? Jag hoppas att du hade det trevligt i Sverige! Jag åkte till havet efter jag återvände från Oslo, för att tillbringa en vecka med Valentina och Ida. Nu är jag hemma och jag ska åka till havet igen på tisdagen, till Krk den här gången. Så, förhoppningsvis ska vi ses när jag kommer tillbaka – jag behöver också skriva mitt betyg i indeks (eftersom jag hade ingen tid att göra det innan jag åkte till Oslo)

  4. Jo, nu är jag här igen. Jag hoppas du hade det fint i Oslo trots det som hände där. Jag kommer att vara på bokmässan i Göteborg i slutet av september, men vi kan säkert ses innan dess, så skriver jag in det jag ska i din tentamensbok.

    PS Jag var på Krk i slutet av juni; det var härligt.

Kommentera