Detaljer i Vrbnik

Vrbnik är en av mina favoritplatser på Krk. Byn har ett mycket vackert läge och verkar även på sommaren i ganska hög grad ha ett eget liv. Turismen frodas nere på stranden och själva Vrbnik är för litet för att locka till sig mer än korta besök.

Här är en närbild på katten jag ”avståndsfotograferade” i mitt förra Vrbnik-inlägg. Lite gammal och trött kanske han är, men pälsen är ett fortfarande ett underverk och platsen under fikonträdet är helt rätt:

Souvenirbutiken på backkrönet här verkar vänta på bättre tider:

Vad är det här för en intressant avbildning? Ett släktvapen? Och vem var P. M. Volarić?

Det som fångade mitt intresse i vyn strax här under var den stora grönglänsande damejeannen. Vad är det i den? Kan det vara bra att den står så där rakt under solen?

Nina Cassian: Röntgenbilder av en sommar

När jag för något år sedan läste Mirakelkvinnan blev jag fast i Nina Cassians diktvärld. Alldeles nyligen har ytterligare en samling dikter av Cassian kommit ut på svenska. Det är Dan Shafran som står bakom översättningen också denna gång.


förlaget Tranan har givit ut boken

Jag väljer nu att läsa första delen av dikten ”Röntgenbilder av en sommar” för att just den här dikthalvan känns så väldigt nära min tillvaro.

Röntgenbilder av en sommar

1.

Otroliga dagar
med ändlösa simturer,
med alger runt min midja
och buktiga tårar på kinderna.

Långt borta på stranden:
skrikande barn,
hundar med gyllene ringar
runt sina nosar,
och skvaller om sådant man inte längre minns.

Jag vet vad som väntar mig –
min missnöjets vinter.
Jag har en plats reserverad
i det fria på en hård bänk
med en säck frusen potatis i handen.

Det är därför jag simmar så långt ut,
frivillig fånge
inne i havets oändliga gröna förstoringsglas.


havets oändliga gröna förstoringsglas

Hundbadet vid Krk/Krk

Strax utanför den lilla staden Krk på ön Krk finns det en liten men fin hundstrand. Nu börjar kanske en och annan tycka att det börjar bli i hundigaste laget här. Nå, det kommer annat efter detta.

I en utkant av den lilla staden Krk kan man genom en pinjelund ta sig ner till en behändig liten vik, dit människor med hundsällskap är välkomna. Hundarna har både dusch och annan sötvattenskran, så de kan både dricka och få saltet ur pälsen efter badet. Och hundmänniskor kan förstår också ta sig en dusch.

Här ser ni Londi med en hundbekant på stranden:

Eftermiddagsvila i skuggan:

En äldre dam simmade långt ut i havet med sin gula labrador. De hade en liten flytbräda till hjälp om någon av dem skulle tröttna. Här ser vi dem återvända efter sin långa långa simtur:

Besök i Vrbnik

Vrbnik är en liten pittoresk ”stad” på Krks östkust. Och i slutet av juni var det ganska glest mellan turisterna där. Vi såg mest oss själva. Staden ligger luftigt på en höjd som man blickar över till fastlandet ifrån.

Så här ser läget ut på en liten karta jag hittade:

Vi gick genom smala gränder och träffade på gamlingar och katter:

Här och där vidgade sig gränderna till öppna platser:

På andra ställen smalnade de:

När hettan blev för stark klättade vi ner till lokalbefolkninges ”badstrand” invid hamnen.

Det var hundförbjudet men det visade sig strax att Londi var välkommen ändå:

Fyrverkerikvällar

Några kvällar under eller runt den gångna helgen lystes den mörka varma himlen för någon timme plötsligt upp av ett sprakande fantasifullt fyrverkeri. Jag stod i fönstret i balkongrummet och tittade.

Efteråt frågade jag vad det var man hade firat. ”Ingenting särskilt. Fyrverkerikvällar.”