Konvalescens

De senaste dagarna har varit lite dimmiga förkylnings- eller influensadagar. Visst har jag skrivit och rättat och översatt och visst har Londi och jag strukit omkring på fälten vid moskén, men då och då har jag bara legat stum på min röda soffa i det större rummet, som kanske kan kallas vardagsrum, och med ögat följt solstrimmorna på golvet eller så har jag tänkt på ingenting och låtit blicken klättra upp och ner för min lilla affisch från museet för naivistisk konst,

det där museet, på vars gård Londi och jag en gång under hösten befann oss på grund av en kedja av ganska dramatiska händelser. Eller så har jag suttit alldeles stilla på min stol i balkongrummet och tittat på solens väggmålningar – solen är en stor målare. Det är nog sådant som kallas vila; välgörande vila, tror jag det är. Konvalescens.

2 tankar om “Konvalescens

  1. Hehe. Nytt fotoprojekt på g?
    Särskilt det på affischen var – ja, bra, helt enkelt.

    Annars samma sak här, verkligen envis förkylning. Jag har fortfarande kvar min i pannan vilket gör att ögonen rinner och så är jag fortfarande trött.
    Lyssnade en hel dag på P1. Det gör jag inte om, kan jag säga.

    Krya på oss!

Kommentera