Rönnbärshöst

Jag vet inte hur det är eller har varit hos er, men här vid Vänerns sydstrand har rönnarna uppträtt mycket märkligt denna höst. Aldrig har jag sett rönnbären vara så många, så tjocka och tunga, så blödande röda. Löven föll ovanligt tidigt i år och lämnade plats åt glödröda jätteklasar som böjde grenar och smalare stammar. En blossande och nästan hotfull prakt sänkte sig ner över vandraren.

p1060132

p1060161

p1060183

Nu har de blodröda bären börjat falla till marken, men här och var håller rönngrenarna ännu fast i sin frukt – så här rika kommer rönnarna kanske aldrig mer att få vara –

p1060221

fast många av bären ligger redan som glänsande pärlklungor nere i mossan eller hos löven:

p1060223

10 tankar om “Rönnbärshöst

  1. överdimensionerade mängder rönnbär – är inte det fimbulvinterns förelöpare? Eller är det bara sådan där skrock, hm…

  2. Ja, nog ser det ut som ett tecken allt, men jag känner inte till just detta ”fimbultecken”. Har du -747 (fast jag ser ju vem du är) – också så många, så röda och så tunga rönnbär, där du bor?

  3. Vad gäller folktron att en myckenhet av rönnbär förebådar en kall och snörik vinter, så tycks den vara lokaliserad främst till södra Sverige. Se nedanstående klipp ur Aftonbladet, som refererar till Bengt af Klintberg.

    I hans bok, ”En liten väderbok”, om naturtecken enligt folktron, finns rönnbären med – men tolkningarna varierar, beroende på var i landet man befinner sig.
    – I Sydsverige betyder mycket rönnbär en kall och snörik vinter – men i Nordsverige heter det att ”rönnen bär bara en börda om året”, så mycket rönnbär betyder där en snöfattig vinter, säger Bengt af Klintberg.

  4. Här har visst blivit siffrigt under rönnbären – kanske för att de är så många, fast nej, ”siffra” betyder ju ursprunglingen noll, så jag får väl säga numrigt. Och Lars, detta med de många tjocka rönnbären kan alltså tyda på att vi får mycket eller lite snö…

  5. Här i Uppsala och i liksom i Tyskland var det också riktigt många rönnbär i år. Mycket bra för en som gillar ”rönnbärssylt”. Nu står det nämligen några burkar i skafferiet.

  6. Nja, alltså: jag var ute och gick idag – och det är väl inte fullt så mycket som på din bild. Dock är det skralt med rönnbärsträd där jag bor så, äsch: jag vet inte, egentligen…

  7. Det ser väl ut som om det är ett rönnbärsår på flera ställen, fast nu har bären väl börjat falla till marken, så det är kanske därför du 747 inte ser så många (du skulle ha tittat tidigare kanske). Och sedan är det förstås så att jag valt de ”frodigaste” träden för min fotografering.

  8. Bodil, eftersom språk är ett godkänt ämne på din blogg, så har jag funderat lite på orden siffra och nummer, som du nyss använde dig av. Inom matematiken (som jag i någon mån är bevandrad i) är tal ett grundläggande begrepp, men man talar/skriver inte så mycket om siffror och nummer, som kan användas för att på olika sätt beteckna tal. Ordet talbeteckning förekommer.

    I SAOB har jag, bland ett otal betydelser för siffra och nummer (bl. a. det numera utdöda ”nolla” för siffra), hittat följande betydelser som är av matematisk natur:

    siffra om vart o. ett av de skrivtecken som be¬teckna hela matematiska tal; taltecken

    nummer (siffra l. sifferkombination betecknande det) tal som anger den plats ngn l. ngt har i en ordningsföljd l. serie l. som användes som beteckning för ngn l. ngt för att skilja honom osv. från andra l. annat;

    Dessa definitioner stämmer bra med min egen tolkning av orden. Exempel på siffror är 0, 1, 2, …9 i decimalsystemet, 0 och 1 i det binära systenet eller 0, 1, 2, … A, B, C, …F i det hexadecimala systemet, eller in absurdum varje godtycklig symbol som betecknar en siffra i ett positionssystem för naturliga tal (inklusive noll). Teckensträngen ”747” uppfattar jag som tre siffror som i decimalsystemet betecknar det naturliga talet 747. ”747” är alltså inte en siffra, utan en talbeteckning.
    Nummer är något som har med ordnade mängder att göra. Nummer ”n” svarar mot en ordningsföljd där ett visst element är det n:te i ordningen.

    Terminologin blir lite rörig, när man jämför med engelskan. Där motsvaras siffra av ”digit”, talbeteckning av ”numeral” och tal av ”number”, om jag har förstått saken rätt. ”Number” kan alltså stå inte bara för naturliga tal, utan också för rationella och irrationella tal.
    Det finns många andra symboler (talbeteckningar) för tal, exempelvis I, V, X, L, C, D, M. Jag tror att även dessa romerska talsymboler brukar kallas för siffror (”romerska siffror”). Formellt uppfyller de i varje fall SAOB:s definition av siffra. Andra talbeteckningar är exempelvis ”pi” (skrivet så här eller med den grekiska bokstaven), ”e” (=2, 71828 …) m. fl. Men de senare är inte siffror.

    (Om någon matematiker läser detta, kanske vi kan få en liten utredning av vad som gäller.)

    Jag har tittat i en matematisk uppslagsbok, och där förekommer inte siffra eller nummer som uppslagsord. Däremot är begreppet numrerbarhet (uppräkningsbarhet) fundamentalt inom matematiken. En numrerbar mängd kan sättas i entydig korrespondens med de naturliga talen (exklusive noll). Psalmerna i den svenska psalmboken är en sådan mängd. De föremål av plåt eller annat material, som kyrkvärden hänger upp på spikar i kyrkan kallas även de för siffror. En eller flera plåtsiffror blir ett psalmnummer. Svårare än så är det nog inte. :-)

Kommentera