Benno Ohnesorgs död – nya fakta

Under en demonstration i Västberlin mot shahens besök där den 2 juni 1967 dödades den 26-årige studenten Benno Ohnesorg under ännu ouppklarade omständigheter av Karl-Heinz Kurras, en högt uppsatt polis i staden. Dödsskjutning kom sedan att få stor betydelse för radikaliseringen av den västtyska studentrörelsen. Detta innebar en markant ökning av våldet från studentrörelsens sida och i händelsens spår utvecklades så småningom RAF.

Under de senaste dagarna har nya fakta om gärningsmannen offentliggjorts. Karl-Heinz Kurras var sedan 1955 medarbetare i den östtyska organisationen Stasi. I Süddeutsche Zeitung från i förrgår kan man bland annat läsa detta ur samarbetsavtalet mellan Kurras och Stasi:

Wörtlich schreibt Kurras: "Aus der Erkenntnis heraus, dass ich als Angehöriger der (West-Berliner) Polizei keiner guten Sache diene, habe ich mich entschlossen, meine Arbeitskraft dem Friedenslager zur Verfügung zu stellen." An anderer Stelle ist im Dokument zu lesen: "Ich bin bereit, dem mir bekannten Vertreter für Staatssicherheit Vorkommnisse aus der Polizei wahrheitsgemäß zu berichten."

Ordaggrant skriver Kurras: ”Med utgångspunkt från insikten om att jag som medlem av (den västberlinska) polisen inte tjänar någon god sak, har jag beslutat mig för att ställa mina krafter till den fredliga sidans förfogande.” På ett annat ställe i dokumentet kan man läsa: ”Jag är beredd att sanningsenligt berätta om sådant som inträffar inom polisen för en för mig bekant representant för Stasi.”

I samma artikel kan man läsa att Kurras 1962 ansökte om medlemssskap i SED och att han 1964 blev antagen som medlem med numret 2 002 373.

Lite längre ner i artikeln finns följande rader:

Nach dem tödlichen Schuss auf Ohnesorg funkte das MfS an Kurras: "Material sofort vernichten. Vorerst Arbeit einstellen. Betrachten Ereignis als sehr bedauerlichen Unglücksfall."

Efter det dödande skottet mot Ohnesorg telegraferade Stasi till Kurras: ”Förstör materialet omedelbart. Inställ arbetet tills vidare. Betrakar händelsen som mycket beklagligt olycksfall.”

Hela artikeln finns att läsa här.

En rad tyska tidningar, tidskrifter och TV-kanaler har de senaste dagarna rapporterat om upptäckten av Kurras samarbete med Stasi. Jag har samlat länkar till några av texterna här:

Handelsblatt 21.5

Focus 21.5

FAZ.NET 22.5

ZDF 22.5

I svenska Wikipedia har man också lagt till några rader om upptäckten.

Visserligen står det ingenstans att det förekommit en direkt order från Stasi till Kurras att döda Ohnesorg, men det betyder naturligtvis inte att en sådan inte kan ha funnits. Och oberoende av vad som direkt låg bakom dödsskjutningen, så förändrar avslöjandet av Kurras som Stasi-spion på ett markant sätt bilden av utvecklingen av den västtyska studentrörelsen vid den här tiden. Detta kan vara början till en omvärdering av hela epoken.

Underligt nog sägs ingenting om detta i svenska media. Eller är det kanske inte alls underligt?

PS Nu – den 25.5 – har jag hittat en artikel om saken i Upsala Nya Tidning: Den är skriven av Niklavs Lakupins och den är mycket läsvärd.

PPS Ny uppdatering beträffande den svenska rapporteringen om fallet Kurras: Idag – den 27.5 – finns den en artikel om detta i DN.

19 tankar om “Benno Ohnesorgs död – nya fakta

  1. En teori som en polisman i Heute journal framförde var att han hade i uppdrag att avlossa skott mot demonstranterna men inte explicit döda någon. Syftet var just en våldseskalation. Man har iallafall inlett en mordutredning mot honom nu

  2. Rune,
    kan du kanske ge mig en länk till texten du talar om? Det vore intressant att läsa den i sin helhet.

    PS Har du sett något i svenska media om saken?

  3. Tack,

    intressant: Jag lyssnade igenom intervjun med Wolfgang Kraushaar nu. Jag antar att det kommer att funderas mycket över det här och talas och skrivas mycket om det i Tyskland den närmaste tiden. Förmodligen för den här upptäckten till en omfattande omvärdering och omformulering av den senare decennierna av den västtyska 1900-talshistorien.

    ”Konstigt” att ingenting sägs om detta i Sverige.

  4. Gunnar Pressylta har under en period skrivit om den stora skandalen med engelska parlamentsledamöter och även talmannen som vad jag fattar öst ur statskassan rakt ned i egen ficka.
    Enligt Gunnar inte ett ljud i svenska media, iaf inte de rikstäckande tidningarna.
    Så… det är väl ungefär lika ”konstigt”?

  5. Hej Karin,
    ja, jag har sett detta hos Gunnar. Svenska media vänder sig mer och mer inåt tydligen. Att man knappar in på utrikeskorrespondenter har det ju talats om ett tag, bland annat av Richard Swartz. Men som det verkar följer man inte heller andra länders rapportering av viktigare händelser i media. Fast hur är det med den här Ohnesorg-historien i Frankrike? Skrivs det om den hos er?

  6. Bodil,
    jag skrev här alldeles nyss, men det gick upp i rök. Varför vet jag inte.
    Ville bara säga att danska Information skriver om saken idag.
    Och så helt kort bara: det är nog inte konstigt att vi har en svensk tystnad. Här bryr vi oss väldigt lite om det som är avgörande europeisk historia, t.ex. det faktum att Sovjetimperiet aktivt arbetade för att destabilisera västländerna, t.ex. dåvarande tyska förbundsrepubliken. Vi vet ju att de också hade skyddsbostäder åt Baader-Meinhofgänget.

  7. Thomas,
    det tekniska vågar jag mig inte på att förklara. Jag kan bara beklaga att du fick det krångligt.

    I alla fall tycker jag att det är intressant att danska media rapporterat om saken. För övrigt tror jag att det här är något mycket mer omfattande än man ännu riktigt kan se. Det handlar om en kommande omtolkning av viktiga förlopp i europeisk nutidshistoria.

  8. Jag har inte sett något, vilket kanske inte säger så mycket, jag läser inte en papperstidning dagligen…
    Ska se vad de säger på nyheterna ikväll, det finns ju alltid fransk-tyska artes nyheter och där förmodar jag att det tas upp. Om inte i övrigt, alltså.

  9. Den här intervjun kan i sammanhanget kanske vara intressant, den är gjord med Friederike Hausmann, som tydligen något motvilligt blev del av den tyska historien: http://www.sueddeutsche.de/politik/979/396766/text/
    Jag undrar om du kan utveckla ditt resonemang kring hur det skulle förändra tysk historieskrivning? Intressant för mig är i vilken mån Kurras agerade som polis vid det här tillfället. Jag är ganska dåligt påläst i det här fallet, men som du själv säger är kopplingen till Stasi högst tveksam, om man inte absolut vill göra den. Handelsblatt skriver Offenbar Stasi-Beteiligung, när det lilla som kommer fram tyder på motsatsen, att något gick åt skogen, som inte borde hänt, och knappast var på order från Östberlin. Och jag måste också fråga mig, om inte studentrörelsen kunde gått en liknande väg, även utan Ohnesorgs död, med tanke på det stelnade politiska klimatet, avsaknaden av bearbetande av historien etc. och också varför det inte skedde tidigare, med tanke på Berufsverbot, förbudet mot KPD etc.
    Och varför har det dröjt så många år innan den här kopplingen görs? Varför sker det nu, när det nästan överallt i Europa finns en enorm apparat kring Europas kommunistiska förflutna? Är det möjligen inte så att de liberala och konservativa krafterna i Europa nu känner sig starka nog att försöka uddlösgöra all politisk radikalism (som inte strävar efter grönare nejder)?
    Jag tror att man behöver fundera kring den tyska historien på ett djupare sätt, än att förklara det med DDR:s spronsring av terrorn i BRD, Kurras’ Stasi-uppdrag etc. Om vi pekar finger, pekar alltid tre fingrar tillbaka på oss själva. Och i sådana här fall, mer än vanligt, skriver den s.k. segraren historia. Kommunismen är död, DDR är väck, vänstern tynar bort, men ingen analyserar varför världen hamnat i den värsta krisen sedan 30-talet. Varför? Är det någon som grunnat på varför det saknas politiska förklaringar till krisen? Kapitalismen och liberalismen är starka nu, trots allt, hade den krisen passerat så 1967-68? Knappast.
    Jag gapar nu ganska rejält, för jag tycker historien behöver ses ur tvenne perspektiv (eller fler) och det här med Ohnesorg, Kurras och Stasi känns tunt.
    Jag försökte själv intressera media att skriva mer om valet här i söndags, när ekonomen och den första kvinnliga presidenten i Litauen, Dalia Grybauskaite, vann, men tji fick jag. Och mycket har det inte skrivits, antar jag, jag har försökt se efter. Och i Vilnius är jag och kan inte annat. Men det är inte fy skam.

  10. Michael,
    du undrar varför detta händer nu. Det beror på att det är nu man har fått fram dessa fakta kring Kurras bakgrund. Förmodligen är det en slump eller rent slarv att de här dokumenten (SED-partiboken, trohetsförklaringen till Stasi etc) blivit kvar och inte undanröjts.

    Motiven bakom handlingen förblir oklara. Jag läste just en liten text från WAZ (bland ett antal andra texter) och där säger Hubertus Knabe, vid Stasi-Gedenkstätte i Berlin-Hohenschönhausen, att han inte tror att Kurras sköt Ohnesorg på direkt uppdrag av Stasi. Däremot anser han att dådet var obehagligt för Stasi, eftersom Kurras var medarbetare (IM) vid Stasi. Här ett utdrag från WAZ-texten:

    Kurras, der Ohnesorg im Verlauf der Ausschreitungen beim Schahbesuch 1967 in West-Berlin tötete und damit dazu beigetrug die außerparlamentarische Opposion (APO) zu radikalisieren, war seit April 1955 für den DDR-Geheimdienst tätig, wie jetzt bekannt gewordene Akten der Stasi-Unterlagenbehörde belegen. Knabe sagte dazu, Polizisten hätten auf der Anwerbeliste der Staatssicherheit Priorität gehabt, viele westdeutsche Ordnungshüter hätten für sie gearbeitet, „sogar der Chef der Polizeigewerkschaft in Hamburg gehörte dazu”.

    Alltså: även om motivet bakom Kurras’ handling är oklart, så kommer dock denna handling i ett helt annat ljus, när man vet att Kurras vid tiden för dådet var SED-medlem och Stasi-medarbetare. Dödsskjutningen av Ohnesorg förde enligt så gott som samtliga sakkunniga till en radikalisering av studentrörelsen i Västtyskland och ur detta växte sedan utomparlamentariska rörelser som exempelvis RAF fram. Det är nog ingen särskilt djärv hypotes att anta att saker utvecklat sig annorlunda om det direkt efter dådet blivit allmänt känt att Kurras var en SED- och Stasi-man.

  11. Högintressant läsning, Bodil. Ett ämne att återkomma till i framtiden också, tror jag. Vad gäller (bristen på) den svenska bevakningen är parallellen given med vad jag skrivit om utläggsskandalen i UK. Det syns mig som om utrikesbevakningen nu reducerats till byråmaterial, dvs. i princip ingress + händelseförlopp + öppet avslut. Av bakgrund och analys syns däremot lite eller inget. Man har helt enkelt misslyckats med att kommunicera till sina läsare att det (i det här fallet) inte bara handlar om en skandal i största allmänhet, utan en skandal som kommer att förändra i grunden hur det äldsta av moderna parlamentariska system fungerar.

    Sorry. Jag blir lätt indignerad och långrandig över sånt här…

  12. Gunnar,
    det som händer i Europa antas tydligen inte intressera svenska tidningsläsare. För varken den ena eller den andra av sakerna vi tagit upp på den senaste tiden, hör hemma i någon obskyr marginal.

  13. Ytterligare något: en länk till en intressant artikel i Spiegel från den 24.5.

    Och här följer ett utdrag ur texten, där Kurras dels medger SED-medlemsskap, dels bagatelliserar sitt (eventuella) samarbete med Stasi: ”Och om jag har arbetat för Stasi? Vad spelar det för roll? Det ändrar inget!”

    Kurras hat inzwischen seine SED-Mitgliedschaft eingeräumt. ”Ja, ich war in der SED, soll ich mich deswegen etwa schämen?”, sagte er der ”Bild am Sonntag” (”BamS”). Befragt zu seiner Spitzeltätigkeit für die DDR antwortete der 81-Jährige: ”Und wenn ich für die Staatssicherheit gearbeitet habe? Was macht das schon. Das ändert nichts!” In der ”Bild”-Zeitung am Samstag hatte Kurras noch geleugnet, Inoffizieller Mitarbeiter (IM) des Staatssicherheitsdienstes der DDR gewesen zu sein.

  14. Att detta är en ickenyhet i svenska media är väl ett utslag av det totala ointresset för det som händer i länder som Tyskland, Benelux, Frankrike, Österrike, Schweiz m m.
    Det var en journalist som i radio (appropå den dåliga tysklandsbevakningen) sa att hon inte förstod tyska och därför bara var intresserad av den anglosaxiska världen eftersom engelska var det andraspråk hon behärskade. Det är väl ganska talande…

Kommentera