2 tankar om “Paradisträdet i knopp och blom

  1. Den här våren visar all prakt en vår kan ha, tycks det. Jag märkte sist jag var hemma att magnolior och träd som liknar de du fotat galopperade, för ett par dar sen såg jag de första svalorna i år. Som vanligt svindlar man inför all prakt och hinner knappt njuta. Varför ska vintern vara så lång och våren så kort? Här hyllar man poesin varje vår, Poezijos pavasaris, en mängd arrangemang liknande ditt med ELS i söndags. Kopplingen vår-sång-poesi är alltid påtaglig här. Men det är klart, kärleken ser alltid färger där inga eller alla finns, och t.o.m. ett bottenfruset svenskt hjärta kan bringas att gnola om ”fairytales”. Lästips till dig och andra: den för ett par år sen tragiskt och alldeles för tidigt avlidna Jurga Ivanauskaite är ganska flitigt översatt till svenska och förtjänar ett nyfiket öga. I en tidskrift här jämförde man henne med Salomeja Neris, om du minns henne?

  2. Du är i Vilnius nu, eller hur Michael? Det låter fint med alla poesi-evenemangen. Vad gäller Jurga Ivanauskaite, så har jag ännu inte läst något av henne, men det är ju inte för sent. Jag hörde/såg henne på bokmässan i Göteborg för några år sedan. Och visst minns jag Salomeja Neris eller rättare sagt din text om henne. Bland litauiska författare har jag läst en del av Sigitas Parulskis och Herkus Kuncius och sedan har jag en novellantologi med litauiska texter. Den heter ”Att avregistrera ett spöke” och där har jag läst det mesta. Jag minns särskilt ”Med en fjäril på läpparna” av Romualdas Granauskas.

    Ja, visst flyr våren alltför fort…

Kommentera