Om du en månkväll…

Om du en månkväll går upp i skogsbrynet här bakom huset, möts du av urtid, också avverkningsmaskinerna och telegrafstolparna halkar under månstrålarna ur tiden och blir till blanka jätteskelett och skimrande trådleder på marken och i luften. Du känner jordklotets runda ensamhet i världsrymden och du är själv en skugga. I månskivan ser du samma bild som en gång den första människan. I månskenet har du ingen historia, men månens strimma binder dig.

måne

måne 2

måne 3

Angelo Branduardi: La luna

Kommentera