Faust och evigheten

![Faust](/wp-content/PICT1/PICT1705.jpg @alignleft)I den tredje inledningen till Faust I, ”Prolog im Himmel”, sätts dramat in i ett ännu större sammanhang – det sätts i relation till det som är utanför tiden och rummet. I den här scenen spelas det för hela förloppet så centrala vadet – inne i själva dramat ingås ju det ödesdigra vadet mellan Faust och Mefisto – liksom upp i en annan tonart och de båda kontrahenterna är Gud och Mefisto. Här följer ett par viktiga repliker ur scenen:
• • •

Mephistopheles:
Was wettet Ihr? den sollt Ihr noch verlieren,
Wenn Ihr mir die Erlaubnis gebt,
Ihn meine Straße sacht zu führen!

(Mefistofeles:
Låt oss slå vad! Ifall du låter
mig verka på hans väg och karaktär,
så får du honom aldrig åter.)

Der Herr:
Solang er auf der Erde lebt,
So lange sei dir’s nicht verboten.
Es irrt der Mensch, solng er strebt.

Ein guter Mensch in seinem dunklen Drange
Ist sich des rechten Weges wohl bewußt.

(Herren:
Så länge jorden honom bär
må du få lov till det. En mänska felar
så länge som hon strävar där.

den goda mänskan med sin trängtans gåta,
hon vet den rätta vägen ganska väl.)

![Makrokosmos](/wp-content/PICT1/PICT1683_1.jpg @alignright)En inspirationskälla till ”Prolog i himmelen” är Jobs bok i Bibeln, där ju Satan får Guds tillåtelse att fresta Job. Här får Mefisto på ett liknande sätt tillåtelse att fresta Faust. Samtidigt är vadet i himlen ett slags förstorad spegelbild av vadet på jorden eller en transponering från den timliga sfären till evigheten.

Vadet som sådant är en dramatiserande vidareutveckling av pakten som fanns Goethes ”förlaga” folkboken om Faust. En pakt innebär ju ”om du får det av mig, så får jag det av dig” och slutet är därigenom (någonting) slutet. Ett vad är däremot två hypoteser som ställs emot varandra och där kan ingen veta hur det slutar. Ett vad har en helt annan dynamik än en pakt och vadet slitet liksom upp den bortre väggen i historien.

2 tankar om “Faust och evigheten

  1. Jag blir på något vis mållös av orden ”sliter liksom upp den bortre väggen i historien”.

    Och så dyker ordet ”spelmissbrukare” upp i huvudet. Undrar om det är den där bortre väggen de förförs av?

  2. Aniara: Ska jag vara ärlig, så blev jag själv lite omskakad när den där formuleringen kom upp i mitt huvud. Ja och varför skulle detta inte kunna sättas in som ett slags ”förklaring” till varför en människa kan sugas in i något sådant som spelmissbruk. En ny tankekombination för mig…

Kommentera