Wikipedia som en kommunism utan våld

![Wikipedia](/wp-content/180pxWikipedialogo.png @alignleft)Under rätt lång tid har jag tänkt uppskattande saker om Wikipedia eller kanske snarare om idén bakom Wikipedia (i alla fall så som jag föreställde mig den). Jag tänkte mig det som ett ädelt projekt där människor utan att ta betalt delar med sig av sina kunskaper till andra. Den som vet mycket inom ett område erbjuder artiklar kring detta och alla som är intresserade eller känner sig behöva denna information är välkomna att ta för sig. Dessutom finns det möjligheter till samarbete, upptäcker man fel eller torftigheter, så kan man göra korrigeringar eller tillägg i befintliga texter.

Wikipedia tedde sig för mig som ett slags kommunism, men utan våld och utan tvång. Ingen behöver vara med och man kan gå ut och in i denna värld som man vill. Men nu hör eller ser jag oftare och oftare att även denna fria ”kommunism” är ett fiasko. Inte för att den för till massmord eller förtryck utan för att den helt enkelt inte fungerar. Det finns i och för sig bra artiklar – det vet jag av erfarenhet – men tydligen är större (?) delen av artikelkorpusen på olika sätt undermålig.

Frågan är nu om Wikipedia ändå är utvecklingsbart eller om hela idén är förfelad i den meningen att människan inte klarar altruism på ett sådant här anonymt och allmänt plan.

21 tankar om “Wikipedia som en kommunism utan våld

  1. Det senaste bland Wikipedia-nyheterna är ju den stämning som håller på att riktas mot dem. Vem den är som använder en Wiki som källa för uppsatser eller andra officiella dokukment vet jag inte, men personen måste ju uppenbarligen inte ha något bakom pannbenet. Det sättet som jag tycker att man skall se Wikipedia på, är snarare som en inkörsport till information. Det är ju relativt lätt att kolla upp det som står där och är man bara relativt källkritisk så kan Wikipedia vara ett underbart redsakp.

    Läs mer om dumheterna på: http://wikipediaclassaction.org/

  2. Själv använder jag egentligen bra Wikipedia för frågor som jag själv har god insyn i. Jag länkar ibland av ren bekvämlighet (i den betydelsen att jag inte behöver skriva texten i fråga själv) till Wikipedia. Men hur jag använder Wikpedia är naturligtvis inte av allmänt intresse. Däremot tänker jag mig att frågan om en sådan här idé – alltså ett världsomspännande kunskapsbanksprojekt utan några som helst ekonomiska förtecken – är genomförbar eller inte kan vara intressant för fler än mig. Även om det jag säger här utgår ifrån något som kan visa sig vara min högst personliga missuppfattning av vad Wikipedia egentligen är, så tror jag att frågan i sig är intressant.

  3. Nej, altruism ligger nog inte för oss människor i allmänhet. Jag använder ALDRIG Wikipedia för information alls, eftersom jag upplever den som oerhört torftig, uppgifter snabbt blir föråldrade och flera uppgifter inte finns eller är direkt felaktiga. Problemet med en sådan ”fri” sida är nog att många, som vet väldigt lite eller missuppfattat något ämne skriver det de tror sig veta, mest för att se sig själva refererade till på nätet. När så en mycket kunnig person på området läser vad han/hon uppfattar som dravel, blir det ju omöjligt att rätta till uppgifterna utan att samtidigt fullständigt slakta föregående skribent. Och en debattsida är det ju inte.

    Dessutom lever vi i en värld (ett land) där få människor gör ideella insatser i samhället. T.o.m. tränarna för knattelagen i fotboll eller hockey, i korpen eller i andra föreningar vill ha betalt för sin insats. Sorgligt!

    Så, nej, ett ideellt baserat kunskapsnät funkar inte. Jätteintressant idé, men praktiskt omöjligt, om ingen har betalt för att sovra bland de texter som skickas in. Å andra sidan ber jag mina elever hålla sig borta från internet som informationskälla generellt sett, speciellt när de söker på antikens mytologi på nätet eller någon annans bokredovisning.

  4. Nog skulle ideellt drivna kunskapsnät kunna fungera. Det är inte avsaknaden av kommersialism som gör Wikipedia opålitligt utan bristen på kompetent sakgranskning. Man har låtit vem som helst få skriva utan prövning och prioriterat att växa framför att granska informationen. Men det var inga självklara val.

    Däremot håller jag med om att det troligen är svårt att underhålla ett stort uppslagsverk på ideell basis.

  5. Frågan är om inte bristen på kompetent sakgranskning ändå beror på att ingen får betalt för det arbetet. Och vem är ”man” som låter ”vem som helst få skriva utan prövning”? Det är väl också någon som inte får betalt för sitt arbete. Det är väl detta som är problemet med ”att underhålla ett stort uppslagsverk på ideell basis”. Tyvärr. Men kanske finns det andra vägar ändå, men jag vet inte var dessa vägar finns…

  6. Johan Anglemark sätter fingret på problemet. Men än värre är den laisser-aller attityd bland användare som alltmer breder ut sig, i hög grad även bland svenska bloggare. ”Än sen då.”; ”De som inte rättar uppgifterna får väl skylla sig själva”;”Andra källor är minst lika opålitliga.” Den attityden skadar ju främst Wikipedia. ”on Dec. 7 New York Times business editor Larry Ingrassia sent a memo urging his staff not to use the site [wikipedia] to check information.

    En fråga: varför måste artiklar och rättelser vara anonyma? Jag inser inte fördelen med det – tvärtom skulle väl kvalitet och förtroende bli bättre om skribenterna framträdde med namn och alltså fick ta ett offentligt ansvar för vad som skrevs?

  7. Bengt: Ja, det där med anonymiteten för nog till slapphet, det tror jag också. Om alla sätter sina namn under det de skrivit, så följer därav förmodligen ett större ansvarstagande och kanske står även en form av drivkraften ”ära” att finna i detta. Ära kan ju vara minst lika lockande som rikedom.

  8. Det finns ideella projekt där kvalitet prioriteras framför tillväxt och där anonymitet inte välkomnas. Det finns ingen automatisk koppling mellan vilken väg man väljer och huruvida man får betalt eller inte. Man lägger ju ner en viss mängd obetalt arbete i båda fallen.

    Nej, det är ett ideologiskt val att ”alla ska få vara med” och att auktoriteter ses med skepsis, det är ingen följd av att det är ideellt arbete det baseras på.

  9. Marita
    Mors dag i den svenska encyklopedin beskrivs som en härkomst från en Amerikansk sed som uppfanns med hjälp av kyrkans hjälp då en kvinna ville hedra sin mor. Hon fick ett godkännande av staten och en speciell dag skapades. I den polska encyklopedin beskrivs dagen som en 4000 år gammal sed som härstammar från de urgamla grekerna som katolikerna adopterade för att helga Guds mor.

    Den svenska encyklopedin har visserligen inte fel, men den utelämnar information (kan jag tycka). Med dessa fakta kan man skapa egna slutsatser att Mors Dag var kanske en katolsk sed som Anna Jarvis ville adoptera då hon inte tillhörde den katolska kyrkan?

    I slutändan handlar det om att vara källkritisk. Internet ger oss möjligheter att läsa till oss information via olika faktabanker. En sådan möjlighet kan omöjligt ges av böcker – dina elever (studenter) verkar få leva i ett akvarium.

    Må Wikipedia ha i många fall felaktig information, men å andra sidan så är inte kommersiella kunskapsbanker fullständiga heller och ärligt talat kan det ju vara så att Wiki kan vara en förlängd arm för att börja leta efter fakta som står beskrivet i Wiki men inte i Encyklopedin. Det är ju även så man ska använda faktaböcker. Dubbelkolla, och varför inte dubbelkolla med Wiki för att sedan dubbelkolla vidare?

  10. Johan: Nu vet jag i och för sig inte riktigt vad din nejinledning anknyter till. I alla fall säger du så här: ”Nej, det är ett ideologiskt val att “alla ska få vara med” och att auktoriteter ses med skepsis, det är ingen följd av att det är ideellt arbete det baseras på.” Hur förhåller sig detta till frågan om anonymitet? anser du.

  11. Jodå, i en idealisk värld har inga studenter bråttom, är ingen student lat och vet samtliga studenter vad det verkligen innebär att kritiskt granska och jämföra texter – och gör det! I verkligheten är det ytterligt ovanligt att man läser mer än en källa och vanligt att man klipper och klistrar helt okritiskt från flera websidor.

    Jag tror att jag uttryckte mig lite märkligt, för eleverna lever inte alls i något akvarium. Däremot har jag fått in alldeles för många uppsatser och bokredovisningar de senaste åren, vilka jag på tre sekunder blankt kunnat spåra på nätet. Ibland lämnar t.o.m. in uppsatser man själv inte har läst igenom ordentligt och därför inte vet vad de handlar om. Wikipedia tycker jag helt enkelt inte om, av ovan anförda skäl. Likaså upplever jag det som märkligt, att elever ständigt tror att all den bästa informationen finns på nätet. Om man ska göra ett projektarbete om antikens mytologi, finns det betydligt bättre och lätthanterligare källor att hämta material ur. Däremot skulle jag omedelbart hänvisa dem till nätet om det gäller att ta reda på något om modern teknik eller kvantfysikens senaste framsteg, då böcker i dessa fall har inaktuell information. MEN – jag kan också be dem intervjua fysikläraren som komplement och för att någon ska kunna förklara i klara termer.

    Visst jobbar jag ständigt med att lära ut hur källkritik går till, men av olika skäl tycks det inte ha någon effekt. Brådska? En uppfattning om att klippa och klistra inte är fusk? Lathet? Okunskap? Ointresse? Jag vet inte.

    Det bör tilläggas att de allra flesta elever/studenter gör strålande arbeten, även om det är ovanligt att man jämför flera olika källor. Fast – när man får in ett arbete, där det står att en författare som varit död de senaste 50 åren fortfarande lever och får som försvar, att det stod så på nätet, blir jag trött. Och jag är alls ingen motståndare till Internet. Tvärtom. Ursäkta om jag uttryckte mig klumpigt!

    Tillbaka till akvariet!

  12. Hmm, källkritiken i att enbart förlita sina tvivel på en källa i form av karlsson.at är minst lika märklig som den ständigt återkommande nidbilden att Wikipedia enbart innehåller felaktigheter.

    Kan någon peka mig i riktning mot de uppenbara felaktigheterna som ständigt verkar förekomma. Då menar jag givetvis inte småfel som även stora uppslagsverk dras med. Hur många procent av artiklarna är felaktiga eller rena lögner?

    Hur stod sig Wikipedia i en jämförelse mot Encyclopaedia Britannica? Ja, tämligen bra för att vara en encyklopedi med enbart felaktigheter…

    Varför är en experts åsikter mer värda egentligen? Jorden har ju varit platt enligt experterna. Det finns ju dessutom en hel del initierade som menar att Jesus utförde mirakel och Adam och Eva formades av en högre makt. Hur sjutton ska man kunna lita på såna irrläror? Eller ännu mer nyligen att magsår inte berodde på stress som en enig forskarkår menade.

    Tänk att verkligheten trots allt bjuder på så många nyanser så att Wikipedia kan leva parallellt med ”accepterade” encyklodier och källor.

  13. Patrick: För klarhetens skull riktar jag mig explicit till dig, så vet du att jag nu talar till dig – du börjar din kommentar så här: ”Hmm, källkritiken i att enbart förlita sina tvivel på en källa i form av karlsson.at är minst lika märklig som den ständigt återkommande nidbilden att Wikipedia enbart innehåller felaktigheter.”

    Nu vet jag inte om det är mig du menar med ”källkritiken i att enbart förlita sina tvivel på en källa i form av karlsson.at ”, men om så skulle vara, så svarar jag (rent hypotetiskt, eftersom du kanske inte menade mig) så här: Har du följt länkarna FRÅN karlsson.at också? Det blir lite mer stoff då. Sedan undrar jag om du verkligen läst mitt inlägg noga. Ser du inte att min bild inte är helt entydig? Och ser du inte att jag trots allt hoppas att det går att förbättra saken? Men kanske riktade du dig mer allmänt till alla som dykt upp här – i så fall är det här naturligtvis bara att betrakta som ett delsvar.

  14. Min argumentation knöt mer allmänt an till vissa av kommentarerna, men jag inledde mycket riktigt med det faktum att du enbart baserade argumentationen på en (hyper)kritisk inställning till Wikipedias mervärde. Wikipedia är för mig som vilken källa som helst.

    Med tanke på hur hemskt Wikipedia framställs så är det rätt förvånande att samma belackare fortsätter att läsa (och i många fall länka till) traditionella massmedier som gång på gång fastnar i lögner och vinklade resonemang. Deras [medierna] motiv för detta är ju dessutom strikt ekonomiska, vilket faktiskt gör saken än värre.

    Det hela grundar sig i att man värderar information olika beroende på källa och trots att man säger sig agera källkritiskt så har man ju redan där frångått sina principer. Tanken att samla all världens kunskap på en plats [och gratis] framstår ju som konkurrens mot etablerade kunskapsbanker och det är nog främst därför Wikipedia motarbetas.

  15. Patrick: Bara lite kort – jag länkade till två artiklar med Wikipediakritik (inklusive de texter som det länkades vidare till därifrån); detta är inte samma sak som att mitt resonemang ”baserades” på enbart dessa. De är exempel på kritik av Wikipedia. Min egen utgångspunkt – det ser du om du läser mitt inlägg – var en annan. Vad jag berättar om i mitt inlägg är att jag på olika ställen ( ja, jag skulle naturligtvis ha kunnat räkna upp fler) funnit texter som talade emot mitt tidigare ganska oreflekterade förtroende för Wikipedia.

    Mitt egentliga ärende var frågan om idealitet och idealitetens gränser.

  16. Jag tror inte det finns några gränser för idealiteten som styr på Wikipedia. Jag tycker själv att man kan strama upp det ytterligare genom att kräva medlemskap med giltig e-postadress för att ytterligare höja tröskeln för de som vill förstöra.

    Trots senaste tidens händelser så tillåter mig wikiformatet att enklare kontrollera sannings- och sannolikhetshalten i artiklarna till skillnad mot andra källmedier. Wikipedia har i ofantligt många fall gett mig kunskap och insikt i ämnen jag annars aldrig hade förkovrat mig i. Att jag dessutom enkelt kan påkalla uppmärksamhet, och dessutom korrigera, felaktigheter eller otydligheter är ju något utan motsvarighet.

    Inga uppslagsverk är huggna i sten och ändringar och korrigeringar förekommer ju kontinuerligt, men Wikipedia är helt klart mycket mera levande. Ta bara rapporteringen kring den senaste tidens katastrofer – inte ens traditionella medier kunde hänga med i den fenomenala bevakning som Wikipedias användare bidrog med. Förstahandsuppgifter är alltid bättre än tredje- och fjärdehands-

  17. Förstahandsuppgifter? Nog måste väl förstahandsuppgifter komma från eget tänkande och framför allt egen analys. Vadan detta försvar av Wikipedia? Man MÅSTE tänka själv!! Visst kan man ta del av information i böcker, på nätet, i andra media, i klassrummet o.s.v. men äkta kunskap uppstår inte förrän man format en egen uppfattning baserad på bred och djup analys av källor. Att upprepa vad någon annan skrivit om ett ämne med andra ord är ju inte kunskap. Tycker jag.
    Så, Wikipedia rapporterade väl från tsunamikatastrofen – fantastiskt – men det är ju inte riktigt det saken gäller. Eller? Kanske är jag för trött för att fatta.

  18. Jag vill inte missbruka Bodils kommentarer till att gräla med Patrick (och jag får hålla mig i styr för att inte bli sarkastisk redan nu). Han och andra som eventuellt vill diskutera vidare det som specifikt gäller mina inlägg är välkomna att kommentera hos mig.

  19. Nu finns det en Svensk wikipedia klon också: wiki.kalender.se
    undrar hur kvaliteten på dessa artiklar kommer uppehållas

  20. Håller wikipedia på att falla sönder i vågskalp – hur var det med det hawaianska ordet ”wiki”? Något litet vågskvalp, eller? Ganska vackert som idé…

Kommentarer avstängda.