Dödsannonser

Nästan varje morgon brukar jag läsa dödsannonserna i tidningen. Kanske läser jag dem för att påminna mig om min egen dödlighet, jag vet inte riktigt. Eller är skälet något "lite mindre" – jag läser dem för att i alla fall inte undvika att sända döden en tanke varje dag. Jag brukar läsa de dikter som finns i en del av annonserna; den som väl förekommer oftast är Alf Henriksons om tiden som liksom hejdar sig ibland. Idag stannade jag vid Giacomo Leopardis dikt om den ensamma sparven (Il passero solitario) och vid den här av Nils Ferlin:

Kärleken är så
förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den
hårdaste mark
som sol över mörka
gärden.

Mitt hjärta är ditt
Ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar
det åter.
Min lycka är din
din lycka är min
och gråten är din när
jag gråter.

2 tankar om “Dödsannonser

  1. Hej.
    En annan dödsannons som ofta förekommer är
    Stilla kom döden
    kom som en vän
    tog Dig i handen
    och förde dig hem.

    Den ska vi troligtvis själva ha,till våran son som gick bort igår.

    Mvh
    Vendela Ceder

Kommentera