Under dagarna i Poznań hann vi gå många varv runt det vackra torget Stary Rynek.
blick mot torget från Woźna, ”vår gata”
rådhuset
Blogg
Storkintermezzo
Storken kom att bli ett slags symboldjur under den lilla tyska-polska resan i början av augusti. I by efter by såg vi storkbon, ibland med en ensam stork, ibland med en hel familj av storkar. Då och då såg vi dem också promenera omkring i par eller i flock på vägar eller fält.
Storken är de gamla byarnas och småstädernas frie besökare från det vilda.
PS Jag försvinner igen men är tillbaka här under mitt träd till helgen.
Om en kyrka som störtade ner i avgrunden och om ett land som står vid avgrundens kant
Vi är tillbaka från vår tysk-polska (mest polska) resa, men imorgon försvinner jag härifrån igen på ett par dagar. Jag passar på att visa er en märklig ruin som finns vid den västligaste delen av den polska Östersjökusten, närmare bestämt strax intill byn Trzęsacz (på tyska Hoff).
före fallet
På 1400-talet uppfördes en bykyrka i tegel i gotisk stil på den höga sandkusten vid byn Hoff. Under århundradena som följde åt sig sedan havet allt längre in stranden under kyrkan och i början av 1900-talet störtade halva kyrkan ner från sin upphöjda position och sedan störtade undan för undan allt utom den ena väggen ner och förmodligen är det bara en tidsfråga innan den sista väggen försvinner – om inget görs för att förhindra det.
…
PS Möjligen blir det här ett hisnande kliv åt sidan, men kanske ändå inte: Vid hemkomsten fann jag ett mail från en ukrainsk vän med en länk till en text av Jurij Andruchovytj om det katastrofala läget i dagens Ukraina. Texten är på tyska och det är Sabine Stöhr som gjort översättningen från ukrainskan. Här är den. Läs den, ni som förstår tyska. För er andra översätter jag några kortare stycken:
Landet blir åter till en polisstat. ”Åter” är nyckelordet här. Vi har kommit tillbaka till det förgångna. Ibland verkar det som om det åter igen vore – ja, vilket årtionde egentligen? Sjuttiotalet?
…
Inte för inte börjar man hos oss i Ukraina åter igen att bygga Stalin-monument.
Detta är inte någon metafor: Den 5 maj avtäcktes ”på lokalbefolkningens initiativ” ett nytt monument med diktatorn. Härnäst står Odessa och Sevastopol i tur. Och kommunisterna i Luhansk tar nu initiativ till en ändring av nationalsången. Och sedan är det kanske flaggans tur.
Längre fram ska jag försöka kommentera artikeln noggrannare för jag övertygad om att detta är något ytterst allvarligt och att vi som lever i den friare delen av världen inte får vända oss bort i från det här. Urkraina får inte störta ner i avgrunden.
Augustipaus
Jag väljer en bild från min lilla italienska juniresa som pausbild nu när jag ger mig av från pausträdet för ett tag igen:
Detta är Bisenzio – det är svårt att inte tala ”ungarettiska”, när man talar om om italienska floder – där den flyter fram utmed Pratos murar.
Trevlig sensommar! Jag är tillbaka om några veckor och kanske kommer det något ”mellanstick” här dessförinnan.
Spädbarn förstår allt
Under barnens första månader gjorde jag två gånger samma oerhörda upptäckt (ja, det går att upptäcka samma sak två gånger): De förstår ALLT. Inte i första hand det jag sa utan det jag menade, när jag sa något till dem. De förstod i kraft av sin absoluta uppmärksamhet, en uppmärksamhet som var både koncentrerad och helt öppen. Jag minns att jag var förvånad, men att jag samtidigt upplevde det som självklart. Det förvånansvärda var egentligen att jag inte vetat om detta om spädbarn tidigare.
Här har de två hunnit bli lite äldre.
Den här morgonen när jag läste understreckaren i SvD, kom minnena av de här perfekta ”samtalen” över mig med full kraft. Läs här: Barns intelligens är inte lägre – bara annorlunda
Texten är skriven av Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet.