Vi lämnade byn Slani dol och klev in i naturparken Žumberak – Samoborsko gorje:
Till att börja med gick vi genom en härligt prasslande lövskog: bokar, lönnar, björkar, kastanjer, ja, äkta kastanjer och Draženka passade på att plocka med oss några nävar med kastanjer att koka hemma. De andra tyckte att ”säsongen egentligen var förbi”.
Ganska snart var vi uppe på en kam och vi gick där med lagom uppåtlut och lät solen skina på oss.
Och vi såg ut över lövträdsklädda kullar och berg.
Vid Gostinjac Svetog Bernarda tog vi rast och åt våra medhavda smörgåsar. Man kunde köpa öl eller vin men vi tyckte det räckte med vatten och te som vi hade med oss.
Och så knatade vi upp bland bokarna (och säkert andra träd) och nådde toppen Veliki lovnik (Stora jaktmarken) på anspråkslösa 737 meter. Vi såg ändå långt in i Slovenien därifrån, kanske till Arnovo selo, där Londi och jag åt oss så proppmätta härom veckan.
Sedan bar det nerför igen i solskenet bland vackert höstfärgade lövträd. Buba och Londi hade mycket att undersöka längs stigen.

















