En gång när jag gick i fjärde eller femte klass i Rosenfredsskolan i Varberg inträffade det en stöld i vår klass. Jag minns inte längre vem som tog vad från vem, men jag minns att Fröken efteråt, när det hela klarats upp – för det klarades upp, det gjorde det – sa till oss att vi skulle akta oss för att börja stjäla för att det kunde gå illa för oss om vi gjorde det. Hon berättade en liten varnande historia och till sist såg hon allvarligt liksom på var och en av oss och sa: ”Det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål.” Vi tänkte andäktigt på detta oerhörda med silverskålen – tänk att stjäla en silverskål!
Ibland när jag är i Varberg nu för tiden händer det att jag tittar ner från Hästhagabergens ljunghedar mot stan. Den byggnad som utan konkurrens från någon annan avtecknar sig tydligast är Rosenfredsskolan. Den ligger där tung och tegelröd med en nästan overkligt ljus metallhatt. När jag tittar ditåt händer det att jag tänker på det här med silverskålen: Det slutar med en silverskål.
