Kategori: Löshästar

Ja, God Jul – Sretan Božić – då. Idag packar Londi och jag för morgondagens färd mot den moraviska huvudstaden, där vi ska fira en centraleuropeisk familjejul. Strax före nyår är vi här i Sigečica igen.

Vad är poesibad för en nätsida? För en liten tid sedan blev jag tipsad om att ett antal dikter av Else Lasker-Schüler finns utlagda på nätet i svensk översättning. Jag följde länken och fann – till min förvåning – att översättningarna där var mina (inte alltid de senaste versionerna men versioner jag publicerat under pausträdet under översättandets gång). Till och med en rad av mitt ”mellanprat” hade slunkit med vid kopierandet. Längst ner fann jag i och för sig en länk till pausträdet, men till en sida ”ur högen”, där det inte finns något alls om eller av Else Lasker-Schüler. Alltså en ganska meningslös länk.

Här är badlänken jag talar om.

Vad ska man tänka om detta? Slarvigt hopkommet badvatten utan vettigt lödder? Eller: När bad jag om att få bli vatten till ditt bad, kar?

Det är bitande kalla dagar nu, fast snön mer saknas än finns. Det känns som om snö kunnat ge lite värme, den här kölden är så utsatt naken. Gornji grad flyter förbi blicken i isskyar, vackert men avvisande. Nu är det skönt att ha ett hem att gå in i, ett hem med väggar och tak och värme. Londi och jag tar sats var gång innan vi går ut i frysluften – eller är det kanske bara jag som gör det?

Här i Zagreb har jag i dessa dagar haft nöjet att träffa på vad jag tolkar som en livs levande Sankt Nikolaus-gestalt (Sveti Nikola på kroatiska). Han håller till framför den pampiga Tomislavstatyn mitt emot centralstationen (Glavni kolodvor). Vid sin sida har Nikolaus en man som jag tror måste vara den kroatiska motsvarigheten till Knecht Ruprecht. På sin lilla vagn har han diverse märkvärdigheter, bland annan en TV från mediets barndom…

Natten till igår hade det blötsnöat, men under förmiddagen tog solens strålar bort att det vita från marken. Londi och jag gick till marknaden för att fylla på förråden, för vi har besök i dessa dagar. Här är en del av det jag inhandlade:

Blomkålen och rödlöken är från min favorittorggumma. Hon önskar mig alltid lycka när jag går och så tycker hon om Londi och så har hon bara några få saker på sin bänk. Igår hade hon fyra blomkålshuvuden, en hög med rödlök och ett fång med selleri.

Jag gick runt flera varv innan jag hittade någon som sålde den där speciella hemrökta osten, men så fann jag till min lättnad en liten gumma alldeles vid ingången (eller utgången) som hade några ostar och lite valnötter framför sig på bordet. Den osten skulle ni smaka på!

Jag gick till ett av kakstånden och köpte en pappersstrut med fina feta småkakor. Paprika och honung ville jag också ha. Paprikan här är så smakrik och intressant och honungen som säljs på torget är förstås hemgjord. Jag valde lind – lipa – den här gången. Till sist inhnadlade jag en flaska tomatsaft efter att först ha smakat på den. God! Och så började jag välja mellan burkarna med egentillverkad ajvar. Jag sa att jag ville att den skulle vara ”blagi”, det är ”mild”. Då tyckte försäljaren att jag skulle provsmaka. Han höll upp handen för att visa att jag skulle hålla handen med tumsidan upp, så att det bildades en liten skål mellan tumme och pekfinger. Där la han en rejäl klick som jag raskt slickade i mig. Ja, den ville jag ha! På handen fanns ett fettblänkande brandgult spår kvar.

°°
PS I Salongen finns nu ytterligare en översättarintervju.