Eva, Miki och jag på kort besök på cocktail bar i Sevnica. Mer om detta senare.
Kategori: Bilder/bildkonst
På Höbacken
Nu har jag efter hård kamp avslutat recensionen av Saša Stanišićs novellsamling ”Mina damer och herrar, vi behöver en frivillig!”, så luften har liksom gått ur mig redan så här tidigt på dagen, fast kanske bara tillfälligt. Dags för nya tag, så visst, jag kastar mig strax in i Gunnar Petterssons Londonbok. I pausen tittar jag på lite bilder från sommaren och nu har jag valt ut tre från Höbacken runt månadsskiftet juli-augusti, varma dagar, långa ljumma kvällar vid bordet i trädgården, men först lägger jag bilden på Rudolf och Miki en morgon på trappan:
Men nu tillbaka till kvällen i trädgården. Det är en bit efter maten och på bordet finns bara vin och vatten. Vi pratar om något, ingen minns vad och den sjunkande solens strålar lyser lågt på oss.
Mamma och Nilla:
Kudda och jag:
Alltsammans foto Alex med den där speciella kameran.
Fler foton från Farmica
Farmica är kvar i minnet – hundarna, människorna och platsen. Här kan man lära sig om kärlek till djur och människor. Nej, jag romantiserar inte. Detta är på riktigt. Ja, hårt arbete, materiell brist, ibland säkert stunder av förtvivlan: ”Varför kan vi inte rädda fler?” Men glädjen är större och ett slags upphöjt lättsinne. Allt styrs med lätt men fast hand. Och leken finns insmugen i allt.
Här ser ni Miki med gamla eller nya vänner. Ni ser Suzana med den glada busiga Tori. Och grillmästaren tillika nötknackaren (han knäckte hundratals hasselnötter från buskarna omkring till oss alla med en liten hammare) som jag nu glömt namnet på. Och ni ser några till. Och så Trixie och Miki som äter som de vill ur säckarna. Ja, handen som styr här är mild men ändå helt stadig.










