Än en gång vill jag försöka förstå varför vänsterns stöd för Ukraina är så förhållandevis svagt. Hur går resonemangen egentligen innanför orden, för orden säger ofta något om att man visst stöder Ukraina. Men ofta är detta påstående följt av inskränkningar av olika slag, inskränkningar som gör att stödet blir mycket skrangligt. Och det blir inte mindre skrangligt av att man hänger upp ukrainska flaggor.
Jag gör alltså denna min undersökning på facebook bland vänner till höger och till vänster. Det som jag länge sett är att de texter som verkligen brinner för Ukraina, för att Ukraina ska få vara ett självständigt land inom sina gränser, oftast kommer från liberaler eller konservativa. Till vänster tiger man oftast eller talar ganska vagt – här talar jag inte bara om fb-vänner i Sverige eller Norden utan generellt om det jag ser.
Härom dagen såg jag en bild på en stupad ukrainsk soldat. Under bilden hade någon med vänstersympatier lagt in en kommentar som löd: ”Hon var bara en bland många. Familjer på båda sidor förlorar medlemmar i detta meningslösa krig.” Jaha ”bara en bland många”. Vad ska det betyda? ”På båda sidor”? Här har skribenten visst glömt något väsentligt om detta krig. ”Detta meningslösa krig”. Ja, det ryska anfallet är meningslöst och naturligtvis långt värre än meningslöst (man kan knappast kalla folkmord för meningslöst utan att trampa på offrens lidande). Ukrainas försvarskamp är INTE meningslös utan nödvändig, påtvingad av nöden.
Någon annanstans läser jag att det svenska partiet V tagit avstånd från invasionen av Ukraina. Påståendet fortsätter inte helt överraskande så här: ”men bakom finns en stark aversion mot Natos roll som försvarare av Ukraina vilket innebär att den faktiska summan blir plus minus noll.” Det här sista är ett märkligt påstående. ”Den faktiska summan blir plus minus noll”. Detta andas cynism och går knappast att med någon gnutta uppriktighet kombinera med ett stöd för Ukraina. Eller är ”stöd för Ukraina” något som på sina ställen – i hemlighet? – kan tolkas som stöd för ett fredsslut på putin-Rysslands villkor?
Jag undrar vad de inom vänstern som säger att "de stöder Ukraina, men” egentligen menar. Bortser man från att de ryska krigsmålen är att radera ut Ukraina som land, att eliminera ukrainarna som folk? Tror man att ”russkiy mir” är en lösning – och vad för slags ”lösning” i så fall?
Om man inte inser att man inte kan besegra putin-Ryssland med ord och kloka resonemang, så befinner man sig i en återvändsgränd eller i en inbillningens värld och orden om stödet för Ukraina blir till rön i vinden. Nato finns och Nato är berett att försvara Ukraina mot inkräktarna. Är det inte oändligt mycket viktigare att handla, att göra något konkret för att rädda fler ukrainare från att lemlästas och mördas än att sitta och fundera över sina eventuella principer?
Slava Ukraini!
