Här på Höbacken har Mamma tagit fram ett spännande häfte med titeln ”Mein Buch”. På sidan tre står det ”Dichtung und Wahrheit – von Hulda Fischer”. Hulda Fischer är min Oma. Idag vill jag visa (kanske främst mig själv) en berättelse på temat hästar. Den innehåller flera underberättelser: en om när Mamma och Uschi var mycket små och Oma lekte ”Hoppe, hoppe Reiter” med dem, en om en färd med häst och vagn när Oma var guvernant för en liten pojke på ett ”Rittergut” nära Stargard, en om när Onkel Timm ”stal” hästskit i Vinslöv, en om en ölkusk vid Steinbach Alm i Bayern (med någon rad på hexameter), en om den sista ölhästen Lisa och en liten snutt om hur Oma tillsammans med sina klasskamrater räknade skimlar på vägen till skolan i Stargard.
Jag översätter inte texten, dels för att jag inte kan tyda riktigt allt, dels för att jag inte har lust just nu.
