Trappkatten

Vi bor mer och mer spännande här på Kornatska. Sedan någon månad har vi en trappkatt och sedan ungefär lika länge fungerar inte lyset i trappan. Detta senare har både för- och nackdelar. Miki är en jägare, bland annat är han kattjägare. Det bor redan tre andra katter i lägenheterna här och det kan ibland vara nog så komplicerat att ta sig förbi svåra ställen i det lilla trapphuset. För övrigt är ett smalt källarfönster alltid öppet, så den som är kattsmal kan ta sig in när han eller hon vill. Trappkatten får mat av grannen mitt emot oss, alltså två meter från vår ytterdörr. Den bor inte alltid här utan den bor här när den vill. Och grannen har kattmat för grannen har Mimi, en trevlig katt som brukar ligga på sin balkong. När det är regnigt har trappkatten en handduk.

Nå, nyss skulle Miki och jag ut sista kvällsrundan. Miki låg misstänkt nära ytterdörren med nosen mot dörrspringan, så jag tände lampan i mobilen och kikade försiktigt ut medan jag höll kopplet stramt.

Ja, där var någon i trappan bara några steg nedanför vår dörr. Ett svagt brummande ljud hördes och Miki tog spjärn mot dörrmattan. Jag släckte och tog en bild på måfå. Vi trasslade oss ut i mörkret och jag tog en bild till med blixt, det blev blixt av sig självt. Där satt trappkatten.

Hur skulle vi komma förbi utan att någon blev tilltufsad? Jag backade oss in i lägenheten och så väntade vi lite. På nytt kikade jag ut och såg katten ligga utanför grannens dörr. Då kunde vi våga oss ut. Nycklar, tänd mobil, spänt koppel och så full fart nerför trappan. När vi kom ut gick Miki mycket snabbt, liksom målmedvetet på hemväg redan från början. Svisch var vi runt kvarteret, han kissade bara pliktskyldigt två-tre gånger, och så var vi i trapphuset igen. Jag anade katten halvvägs upp i andra trappan. Jag släckte och tog en blixtbild.

Sedan blev det stopp. Katten sjöng hotfullt och vägrade att flytta sig, Miki spände kopplet och jag kastade en penna på katten. Vad skulle jag göra? Inget hände, jag plockade upp den och kastade igen i mörkret. Det fräste till och Miki gjorde en rusning och så verkade det som om katten var uppe vid grannens dörr. Jag tände mobilen och såg att den satt där. Snabbt drog jag med mig Miki till vår dörr, låste upp och kastade in oss. Spännande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *