Poloj. Världen är så oändligt vacker, men allt har en bitter sidosmak. Varför, varför måste ukrainarna ännu sitta i de otäcka, vämjeliga ryska plåtkäftarna? Varför får detta elände inget slut? Och vad är det vi här utanför håller på att vänja oss vid? I varje ögonblick borde vi in i märgen påminnas om det ukrainska folkets fruktansvärda lidande, ukrainarnas oförtrutna modiga kamp mot ondskan. Varför köper vi fortfarande på detta föraktliga sätt ryssarnas förbannade produkter? Varför beväpnar vi inte Ukraina så att landet äntligen kan komma loss ur ondskans käftar? Så att äntligen inga mer barn ska få benen avslitna, inga ukrainska soldater torteras, inga ukrainska städer ödeläggas, inga veteskördar brännas upp! Varför hörs inget ramaskri genom Europas länder?
