Hemåt…

Vissa dagar tänker jag på det här med var jag ska bo ”sedan”. Trieste har glidit bortom synranden, kanske för alltid, kanske bara tillfälligt. Jag skulle vilja skaffa mig en lägenhet där Miki och jag kan bo. En bostad som är vår, inte för stor, inte för liten och gärna i ett område som detta, kanske just här någonstans, om jag kunde hitta något ledigt och inte alltför dyrt. Just nu undersöker jag de två liksom rundgående gatorna Kornatska och Brijunska. Atmosfären där känns vänlig och det är nära till allt jag känner väl och tycker om från livet här på Hvarska. Det får inte vara för slitet, eftersom jag inte är händig, men inte heller för sterilt välordnat, för det hanterar jag inte så bra själsligt. Det måste finnas ett slags ”hemjord” där jag eller vi ska bo. Husen måste andas och kanske ha lite skråmor och man ska kunna ana ett slags årsringar i dem. Och det ska finnas träd och buskar, gärna med ätbara frukter: valnötsträd, plommonträd och vinrankor.

1IMG_5894

Jag undersöker de här gatorna och husen för att förstå mig själv och vad jag tycker om, vad som skrämmer mig och vad som lockar mig. Och jag tänker också på årstiderna, så jag måste nog gå runt och nosa under minst ett år, innan jag kan veta. Fast skulle jag plötsligt finna ”det rätta”, så skulle jag nog veta, även om året inte har gått sitt varv.

2IMG_5895

3IMG_5896

5 kommentarer till “Hemåt…”

  1. Mecarova Ulica, där min Davor och hans familj bodde, upplevde jag som trevligt. Inte alls olikt de funderingar du bär på. I alla fall då. Nu vet jag ju inte.

  2. Hittar inte din gata eller så hittar jag den några spårvagnsstopp öster om mina trakter, men vet inte om det stämmer…

  3. Ärligt talat närmare mig än Markus-kyrkan. Lite nordväst om mig eller oss. Till exempel tre (eller två?) spårvagnsstopp rakt österut och sedan norrut mot Maksimir.

Kommentera