Efter en nattlig kamp mot det lömska ordet ”identité” steg jag upp imorse, gick en runda med Miki och sedan bar det av in till stan med Eva – som är här hos oss nu – med målet att göra en liten turistisk vandring genom Gornji grad.
Vi gick kors och tvärs och i långa öglor och svängde här och där in i trånga gränder. Luften var mild och gatorna var tysta utom då någon bil förirrade sig in i stillheten.
På Didov san tog vi rast och åt fyllda paprikor och drack ett tjockt och bra rödvin. Vi undrade mycket över en gräddvit byggnad i klassicistisk stil snett bakom mig. Men vi fann inga svar och nöjde oss så. Efter maten gick förbi det där gula huset med den stora brunnen som jag kanske har vetat något om.
Och så gick vi nedför alla trapporna till Tkalčićeva och fortsatte sedan vidare ner till Trg, där vi klev på spårvagnen hemåt. Miki satt på en hylla med god utsikt över världen och Eva och jag skrattade lite åt det fåniga ordet ”vänsöka”. Har du vänsökt någon idag, lille vän?
