Råkade läsa något om vad som händer i Sverige i de ”övre lagren”, många tyckte lika igen, häng honom, häng honom, lät det som. Jag ringde Vesna och vi bestämde oss för Cooltura för kvällen. Inga platser var lediga utomhus, men vi kom i alla fall åt ett fönsterbord. Hon tog en Tomislav och jag en gemišt som sedan blev två. Miki var lite orolig, så han fick sitta lite vid bordet och sedan fick han hänga ut genom fönstret några ögonblick – Vesna höll honom hårt. Det hjälpte för stunden. Vi människor pratade om hur pensioner från jugoslavisk tid försvinner när både Kroatien och Serbien låtsas att det aldrig har funnits något Jugoslavien. Några blir mycket fattiga då. Natten var ljum och de flesta på Cooltura i den stunden var nog inte från jugoslavisk tid. Men vem vet vilka tider som kommer och vilka länder som aldrig kommer att ha funnits härnäst. Det är farligt att lita på något, det är farligt att leva. Och även små steg kan föra över branten.
