19 kommentarer till “Min Londi”

  1. Å nej… nej nej… Det kanske inte hjälper men stora kramar från mig, Bodil…

  2. Jag är så ledsen att höra det. I jul klappar jag en Laban med liknande utseende och tänker på dig och Londi. Jag hoppas att du får omtanke och tröst från alla människor i din närhet som tycker om dig.

  3. Kära Bodil, jag hade tänkt skriva en julhälsning till dig när jag fick se detta. Jag har frågat mig hur ditt liv skulle vara utan din allra bästa vän och medlevare i vardagen. Det var verkligen oerhört sorgliga nyheter Bodil. Från hjärtat sänder jag dig min medkänsla. Utan att det nyttar vill jag göra det för att i alla fall uttrycka någon form av just medkänsla. För alla oss som läst dig i många år är ju Londi en ohyggligt viktig del av berättelserna. Tveka inte höra av dig om du behöver. Med värme och vänskap, Thomas

  4. Åh nej! Ni som har delat så mycket under så lång tid. Jag tänker på dig.

  5. Bästa Bodil,
    så går en hund än från vårt liv och kommer icke mer, och än en natt av Herrens frid på jorden sänkes ned.
    Jag minns hur det var. Jag begravde min hund en sensommardag, bar hennes tunga kropp till en skottkärra, grävde en grav under hasselträden på vårt land.
    Du hinner nog få en ny hund i ditt liv. Men ingen ersätter den man hållit så mycket av.

  6. Hej kära Bodil, hur har du det med avskedet från din hund? Jag tycker du ska ta och läsa något av de sista kapitlen i Varats olidliga lätthet; det där deras älskade hund dör.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *