Sydvind och Simpaliv

Vi har haft iskalla dagar och ännu kallare nätter och ordet ”zima” (vinter) viner genom luften som piskor, men när jag gick hemåt från min lektion på Strojarska den här seneftermiddagen, kände jag något annat i luften, en sydvind kanske, fast jag är lite osäker på väderstrecken. Men nu kommer det varmare dagar igen. Det vet jag eller anar åtminstone starkt.

bild-69

På Simpa råder det alltid en inre värme, även om vi där nyss gått igenom ett lite svårare intermezzo. Igår eller var det i förrgår skällde Marko ut Đurđica med en ström av grovheter där det ingick både knulla, mammor och hästar och möjligen ytterligare någon komponent, alltsammans bara för att Hajdi skällt lite högt och vilt i uterummet. Hana sa ”vuk”!” (varg), men vänligt och leende och slängde sedan åt henne en korvbit. Men Marko, som hade druckit öl sedan tidiga morgonen, tappade nerverna och skrek den där harrangen. Đurđica tog illa vid sig och rapporterade till Ivan som tog Marko i örat och nu är Marko försvunnen. Lite synd om honom är det nog, tycker jag. Det kan ju inte vara lätt att behöva vara full redan på morgonen. Och kanske håller Đurđica egentligen med mig, men hon är tills vidare lite sträng.

Kommentera