Paradiset

Om man ser livet som en ändlös serie ögonblick, kan paradiset dyka upp när som helst som ett djupt och evigt nu. Londi och jag går under lindar nu och världen är grön och höjer man blicken lite ser man nästan bara hjärtan.

bild1-51

Och lindarnas grenar böjer sig i mjuka kaskader. Gröna hjärtan gungar i vinden.

bild2-51

Londi höjer inte blicken utan hon försöker som den pantera nera hon är att glida ut ur bilden. Hon har inte fotografering som hobby.

bild3-51

Och på vår bar ”Goran” sitter och ligger vi numera på skuggsidan och lyssnar till rösterna på den lilla gatan utanför eller fångar dofterna från vindfläktarna med nosen. Ögonblick av förtätad glädje.

bild-51

2 tankar om “Paradiset

Kommentera