Vještica Vilma

Jag vet inte hur era kroatisklärare är, men jag vågar ändå säga att min är bäst. Lana är en konstnär och mina lektioner i kroatiska äger rum under hennes vackra drömparaply i hennes sköna fantasivärld, fast vi kan vara hur praktiska och pragmatiska som helst också, när det behövs: Trebam taj izraz.=Jag behöver det uttrycket.

Igår höll vi som vanligt hus på Krivi put. Det var kväll men solen var fortfarande mycket varm, så vi satt vid ett av de höga borden under träden. Kanske är det lönnar, fast nu minns jag inte säkert. På programmet stod böjning av feminina substantiv, så Lana hade ritat sagan om vještica Vilma åt mig. Se här:

Så här börjar sagan på svenska: Det här är häxan Vilma. Känner ni häxan Vilma? Häxan Vilma bor allra överst i ett högt torn med sin katt.

Jag gladde mig åt fågeln som bor i häxans gröna toviga hår och åt kvastflygandet förstås. Det är en riktig saga. Och tårtan med en jordgubbe, ett äpple, ett plommon och ett blåbär lockar ju. Som väl är lär jag mig tillräckligt långsamt eller glömmer tillräckligt lätt för att sagorna ska kunna växa sig riktigt stora och sträcka sig ut över världen.

Och däremellan samtalar vi om ditt och datt och ibland har jag euforiska ögonblick, när jag tycker att jag kan säga allt. Vi pratade om David Albahari (från Festival europske kratke priče, ni vet) och jag sa eller lärde mig säga: On je fantastičan pisac. Znaš li za njega? Trebaš ga čitati. (Han är en fantastisk författare. Har du hört talas om honom? Du måste läsa honom.)

Och så kom fram till att det är viktigt att veta att: Sutra je praznik. (Imorgon är det helgdag.) Jag kollade nu vad det egentligen är för en helg. Det är Tijelovo eller på tyska Fronleichnam eller på svenska Helga lekamens dag. Och imorgon är alltså idag.