Ute blåser minsann ingen sommarvind och inte gal någon gök ”i högan lind”. Nej, bistert är det och ny slasksnö ska dänga på. Londi är hemmahund och vilar bland sina kuddar. Vet inte om hon just läst något om det sagolika Roč i Istrien, där hon ju faktiskt har varit, eller någon sida i romanen Der Hals der Giraffe.
Vi väntar på bättre tider, tror jag bestämt.
En kulturhund…
Och lite grann en kurhund också väl?
Det är något betryggande med detta hörn av världen. Undrar hur långlivad en Londi kan vara? Min Golden Bella blev 13 år. En ljuslynt varelse.
Den här vintern har Londi mått mycket bättre än den som gick dessförinnan. Om några dagar blir hon fjorton. Eller snarare på natten mellan den sjunde och åttonde.